Kompetens

Osaaminen

Hos oss i Finland bygger konkurrenskraften, arbetslivets produktivitetstillväxt och samhällets och individernas ekonomiska välfärd alla på kompetens. Kompetensen står mitt i ljuskäglan också när vi talar om sysselsättning, samhällets strukturomvandling och välbefinnande i arbetet. Kompetensen är det säkraste svaret på hur vi ska klara de arbetslivsförändringar som klimatförändringen och den teknologiska utvecklingen ger upphov till.
Ett kompetensbaserat arbetsliv kräver att lagstiftningen och avtalen stöder kompetensutveckling inom alla arbetstagarkategorier, oavsett kön, ålder eller arbetsuppgift.

Kompetens ger trygghet

Vi beräknar att det finns uppskattningsvis en miljon finländare i arbetsför ålder som skulle behöva uppdatera sin kompetens. Om inte arbetstagarens individuella kompetens är ”up-to-date” blir det svårt för hen att kunna uppleva trygghet i arbetslivets förändringsskeden, och ett bredare deltagande i vidareutbildning skulle även sätta fart på hela kompetensutvecklingen inom våra arbetsplatser. Därför borde tröskeln att söka sig till vidareutbildning hållas så låg som möjligt.

Arbetsplatsen är den centrala utgångspunkten för den som vill lära sig nytt. Arbetet ska stimulera arbetstagaren att utveckla sin kompetens, men samtidigt också göra det möjligt för arbetstagaren att dra nytta av sin kompetensutveckling, och att bli belönad för den. Utbildningsbehoven för varje arbetstagare ska bedömas regelbundet genom individuella kompetenskartläggningar. Arbetsgivare ska årligen göra upp en heltäckande utbildningsplan.

Kompetensutveckling är inkörsporten till nya och bättre produkter och arbetsmetoder inom arbetsgemenskapen. När kompetensnivån är hög hos varje person i arbetsgemenskapen mår hela arbetsgemenskapen bra och fungerar med god produktivitet, och då skapar samarbete resultat som ingen enskild individ skulle kunna uppnå.

Förlängd studieplikt

Alla som går ut grundskolan borde därefter avlägga minst en examen på andra graden, och den borde vara kostnadsfri. Lösningen är en förlängning av studieplikten. Det vore en reform som skulle återbetala sig i form av en högre sysselsättningsgrad och en lägre grad av utslagenhet. En förlängd studieplikt skulle framför allt förbättra männens jämlikhet, eftersom det är uttryckligen pojkarna som redan i grundskolan tenderar halka efter i sina studieprestationer.