Hållbar ekonomi

STTK anser att ekonomin ska stödja ett rättvist, hållbart och välmående Finland. Stärkande av sysselsättningen och kompetensen, hållbarheten i skatte- och pensionssystemet och kampen mot klimatförändringen är då avgörande.

kestävä talous

Stöd till ekonomisk tillväxt

Den åldrande befolkningen i Finland och den ekonomiska nedgång som coronakrisen orsakar kräver att Finland vidtar åtgärder för att stödja den ekonomiska tillväxten. De ekonomiska återhämtningsåtgärderna och investeringarna ska inriktas på att stödja målen för de nya tillväxtområdena och klimatpolitiken samt på att utveckla kompetensen. Användning av ny teknik och digitalisering för projekt som skapar nya arbetstillfällen förutsätter tillräcklig finansiering till forskning och innovation. På så sätt kan Finlands konkurrenskraft och förutsättningar att svara mot strukturförändringar förbättras.

Hållbar beskattning

Skattens tyngdpunkt bör överföras från beskattning av arbete till förmögenhetsskatt och miljöskatter. Särskilt för låg- och medelinkomsttagare måste köpkraften tryggas genom beskattningen. Samtidigt måste beskattningen av kapitalinkomster och förmögenhet utvecklas så att den stöder skattebasen. Beskattningen måste också uppmuntra främjandet av klimatåtgärder.

Hög sysselsättning

Den finländska välfärdsmodellen är byggd på en hög sysselsättningsgrad. Under de senaste åren har sysselsättningen ökat, men vi behöver fortfarande åtgärder för att ytterligare öka sysselsättningen på lång sikt.

Hög sysselsättning förutsätter aktiva insatser i arbetsmarknadspolitiken samt effektiva, välriktade och högklassiga sysselsättningstjänster. Särskilt för dem som är svårsysselsatta, såsom äldre, unga, invandrare och partiellt arbetsföra behövs det en förstärkning av den personliga servicen för att påskynda deras möjligheter att få sysselsättning. Arbetskraftsservicens resurser ska höjas till nordisk nivå i Finland. 

Stöd för korttidsarbete skulle påskynda återgången till arbete på deltid för arbetstagare som permitterats, sagts upp eller annars förlorat sitt arbete. Avskrivning av arbetsgivarens bikostnader under en viss tid eller lönesubvention bör tas i beaktande till exempel i samband med anställning av invandrare eller arbetslösa över 55 år.

I en snabbt föränderlig värld och ekonomi behöver vi ett bättre omställningsskydd för att snabbare få uppsagda sysselsatta igen. Detta gäller särskilt för att förbättra möjligheterna till utbildning för dem som sagts upp.

Internationell rekrytering måste ses som ett sätt att öka sysselsättningsgraden. Behandlingen av den arbetsrelaterade uppehållstillståndsprocessen måste bli effektivare och vi behöver nationella rekryteringsprojekt för branscher där det råder brist på arbetskraft.