Enligt STTK:s styrelse är skattenedsättningen varken ett lämpligt eller rättvist instrument för att förbättra hushållens kollapsade köpkraft, en konsekvens som har orsakats av energibristen och de kraftigt förhöjda räntorna och priserna.
─ Skatterabatten skulle vara fel signal till de som har verkliga problem med uppehället. Den rasade köpkraften bör i första hand förbättras genom lönehöjningar. Andra effektiva metoder är också att partiellt föra över löntagarnas socialförsäkringsavgifter till arbetsgivarna och att införa ett indexvillkor. Genom att hålla det totala skatteuttaget oförändrat vid sidan av ovannämnda åtgärder kan välfärdssamhällets tjänster tryggas, säger ordförande Antti Palola.
Enligt undersökningar fungerar ekonomin effektivt i länder med små inkomstskillnader. Enligt STTK bör den progressiva beskattningen av förvärvsinkomster bevaras och kan till och med skärpas en aning för skattebetalare med hög inkomst. Beskattningen bör i högre grad riktas på kapitalinkomster och förmögenhet i stället för på arbetsinkomster, och det finns inget behov av att ändra arvs- och gåvobeskattningen.
─ I Finland är det särskilt viktigt att ägna uppmärksamhet åt förmögenhetsskillnaderna, eftersom de i verkligheten leder till större inkomstskillnader. Det bör alltid vara mer lönsamt att arbeta än att leva på social trygghet. Därför bör framöver såväl möjligheten att arbeta som möjligheten att låta utföra arbete stödjas genom beskattning, säger Palola.
STTK skulle också kartlägga möjligheterna att förenhetliga momssatserna. Detta skulle göra det möjligt att sänka vissa momssatser och skulle inte äventyra statens skatteintäkter.
STTK understöder landskapsskatten
Vid årsskiftet överförs ansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunerna till de nya välfärdsområdena. Enligt Palolas bedömning ligger finansieringen av dessa tjänster på en osäker grund, eftersom pengarna kommer från staten och områdena inte i praktiken har möjligheter att besluta om tjänsternas nivå.
─ Enligt STTK kan ett verkligt oberoende för välfärdsområdena endast säkerställas genom att införa en separat landskapsskatt, men skatten får inte leda till en förhöjning av det totala skatteuttaget. Nivån ska vara sådan att områdena klarar av att sköta sina lagstadgade uppgifter på egen hand utan finansministeriets styrning. Tjänsternas nivå kan i sin tur justeras med hjälp av kommunalskatten.
Klimatförändringarna bör tas på allvar. För att vägen till ett koldioxidneutralt samhälle verkligen ska vara framgångsrikt ska medborgarna behandlas på ett rättvist sätt.
─ Koldioxidneutraliteten får inte leda till ökade inkomstskillnader eller energifattigdom, men inte heller försämra företagens konkurrenskraft. En grön omställning sker mest effektivt genom att rikta beskattningen och genom att göra det möjligt att ta fram tjänster och produkter som har koppling till energiomställningen.
Mer information på STTK: Antti Palola, telefon 040 509 6030.
STTK:s fokusåtgärder för att utveckla beskattningen:
• Genom att hålla det totala skatteuttaget oförändrat är det möjligt att trygga välfärdssamhället
• Beskattningen bör i högre grad riktas på kapitalinkomster och förmögenhet i stället för på arbetsinkomster
• Den styrande effekten av beskattningen bör höjas trots att det tär på skattebasen
• Landskapsskatt behövs för att utveckla tjänsterna
• EU-beskattningen bör kompensera bidragen från medlemsstaterna och hantera skattekonkurrensen
| 16.11.2021