Att löntagarnas relativa inkomstnivå sjunkit står i strid med regeringens mål som ofta lyfts fram om att det ska löna sig att arbeta, anser Tjänstemannacentralorganisationen STTK. Löntagarnas inkomster har under den ekonomiska krisen försämrats klart i relation till andra grupper.
– Regeringens beslut har under de senaste åren riktas kraftigt till yrkesverksamma grupper. Under rammanglingen fattades beslut i samma dåliga riktning. För en barnfamilj som jobbar betyder rambesluten på årsnivå en nedskärning på hundratals euro i köpkraften, kritiserar STTK:s chefsekonom Ralf Sund.
Enligt STTK borde målet om att skapa nytt arbete klarare toppa den ekonomiska politiken. Finansieringen av tjänster och förmåner är långt beroende av hur många finländare som deltar i att bygga det finländska samhället genom arbete.
– Förutom strukturella ändringar på lång sikt och olika nedskärningar behövs just nu också fler åtgärder som stöder den ekonomiska tillväxten. Det är ändå positivt att man i det här beslutet stöder tillväxten med 600 miljoner euro, säger STTK:s Sund.
– På kort sikt borde regeringen stöda åtgärder som skulle hjälpa särskilt småföretagare att få finansiering. Svårigheterna med att få finansiering och utgifterna har negativ inverkan på småföretagens verksamhet. Det här bidrar till att försvåra sysselsättningen som redan från tidigare är dålig, betonar Sund.
– På lång sikt borde man stöda tillväxten genom att satsa på den finländska utbildningen och kunnandet. Regeringen har ändå skurit ned kraftigt just på dessa sektorer under de senaste åren fast det handlar om områden som ger näring åt framtidens tillväxt, påminner Sund.
– Långtidsarbetslöshet leder effektivt till marginalisering. Det tär på morgondagens tillväxtmöjligheter och försämrar hållbarhetsgapet.
Tydligen har de färska uppgifterna om långtidsarbetslöshet som var dystrare än väntat inte hunnit påverka besluten – genom rambeslutet kunde man inte demontera denna tickande tidsbomb. Särskilt när man skär ner på de arbetskraftspolitiska anslagen.
STTK är nöjd med att regeringen delat upp anpassningsåtgärderna i perioder, men anser att anpassningsåtgärderna på 1,6 miljarder euro för nästa år är överdimensionerade. Det är anmärkningsvärt att det nästa år också genomförs balanseringsåtgärder som man fatta beslut om tidigare. Sparåtgärderna riskerar slå ner den gryende tillväxten.