STTK:s svar på SFP:s partidagsmotioner

Päätöksenteko

STTK vill som samtalande centralorganisation delta i den samhällsdebatt som förs vid partimötena. Partierna, liksom facken, är en central del av demokratin. Vi behöver en öppen och bred dialog om riktningen för vårt samhälle under den kommande regeringsperioden.

Vi gick igenom de 45 motionerna från SFP:s partidag och kommenterade 18 motioner. Initiativen hade många intressanta och bra utspel.

Vi önskar er givande diskussioner och bra beslut. Förhoppningsvis väcker våra kommentarer tankar och diskussioner även efter partidagen!

Motion 1 – Staten behöver större intäkter

STTK konstaterar att mervärdesskatten är en regressiv skatt som proportionerligt sett betalas i högre grad av låginkomsttagarna. Höjning av mervärdesskatten är inte ett effektivt sätt att balansera de offentliga finanserna, eftersom den ökar inkomstskillnaderna och påskyndar inflationen, som redan är snabb. Skattehöjningar borde riktas mot beskattningen av kapital, förmögenhet och olägenheter.

Motion 2 – Välfärdsstaten 2.0

STTK anser att den viktigaste utmaningen i finansieringen av välfärdsstaten är att skatteunderlaget urholkas. Till exempel under den nuvarande valperioden kommer skatteunderlaget att försvagas med cirka fyra miljarder euro, bland annat på grund av att punktbeskattningen inte bundits till indexen och att de pigouvianska skatternas styrande inverkan inte fungerar. Det är möjligt att bevara det totala skatteuttaget oförändrat och finansiera den nuvarande välfärdsstaten, om man tar itu med det urholkade skatteunderlaget.

Motionerna 4, 5, 6 och 7:

Rättvis ersättning för vindkraftsparkernas linjegator
Inlösningslagen bör förnyas
Vindkraft
Erosion av mikroplaster och giftiga kemikalier från vindkraftverk

Den gröna omställningen är en stor möjlighet för Finland och som förnybar, utsläppsfri energi är vindkraft en viktig delfaktor för att påskynda den. Med vindkraft är det också möjligt att skapa nya arbetstillfällen. Av dessa skäl är STTK positivt inställd till att öka vindkraften.

Vi har dock en oro för den ekonomiska, sociala och regionala rättvisan när det gäller den gröna omställningen och energiomställningen. Som en del av den gröna omställningen bör en fungerande tillståndsprocess tryggas. Det får dock inte innebära att markägarnas ställning försvagas. En tillräcklig ersättning ska betalas till markägarna för linjegator.

STTK välkomnar att vindkraftsindustrin har övergått till att använda mer hållbara material för att bygga vindkraft och ökat andelen återvinningsmaterial. Inverkan av mikroplaster och potentiellt giftiga kemikalier måste minskas.

STTK anser att det är ett viktigt mål att vindkraft byggs på ett geografiskt område som är större än för närvarande, också i till exempel östra Finland och havsområdena. Vindkraftens läge på land och till havs ska dock fastställas med hänsyn till lokala förhållanden och inom ramen för en aktiv dialog med invånarna. Natur-, landskaps- och rekreationsvärden och förhållandena inom sjöfarten och fisket ska beaktas.
Motion 10 – Strävan till ett hållbart ekonomiskt system

STTK anser också att det är värt att understöda en stegvis förskjutning av tyngdpunkten på beskattningen från beskattning av arbete till beskattning av miljö och sanitära olägenheter. Detta är nödvändigt för att stävja klimatförändringen och förhindra artförlusten. Det är också viktigt att beskatta sanitära olägenheter för att uppnå bättre folkhälsa och minska kostnaderna av sanitära olägenheter för de offentliga finanserna.

Motion 12 – ”Hemma-mammornas” pension

STTK uppskattar att SFP oroar sig för utvecklingen mot ett jämlikt samhälle, till exempel när det gäller likalönsprincipen och arbetsvillkoren.

STTK anser att pensionsskillnaden mellan kvinnor och män måste minskas genom aktiva åtgärder. Arbetskarriären bör leda till en jämlik pensionstillväxt. Det viktigaste sättet att minska pensionsskillnaden är avlöningen, eftersom pensionen flyter in utifrån inkomsterna.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män är omkring 16 procent i Finland. Denna skillnad är högre än genomsnittet i EU-länderna. Löneskillnaden och pensionsskillnaden kan påverkas till exempel genom löneöppenhet, desegregering och en jämnare fördelning av föräldraledigheterna.

Motionerna 13 och 14:

Motion för längre arbetskarriärer
De äldre som resurs

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning uppgick sysselsättningsgraden i Finland i april 2023 till 77,8 procent. Sysselsättningsgraden är så hög att man redan har använt de enkla metoderna för att höja den.

Målet bör dock fortfarande vara att förlänga karriärerna från början, mitten och slutet. Hindren för fortsatt arbete mot slutet av karriären är ofta inte kopplade till ekonomiska incitament att fortsätta arbeta hos arbetstagarna, utan till exempel till arbetsutbudet och arbetsförmågan.

Under den föregående regeringsperioden främjades sysselsättningen och arbetshälsan hos personer över 55 år med flera olika politiska åtgärder, såsom avlägsnande av den så kallade pensionsslussen, omställningsbidrag och omställningsutbildning. Förutom dessa åtgärder finns det dock fortfarande ett behov av att främja andra faktorer, såsom att stödja arbetsförmågan, öka tillgången till deltidsarbete och anpassa arbetet.

Förhoppningsvis kommer dessa mål att främjas under den kommande regeringsperioden.

Motion 15 – Skiftesarbetandes rätt till vård av sjukt barn

STTK stöder förslaget av SFP:s kvinnoorganisation om att utreda rätten till ledighet för skfitesarbetande för vård av sjuka barn. I förslaget har man tagit större hänsyn till mångformiga familjer än i den nuvarande lagstiftningen. STTK finner detta positivt.

Vetenskaplig forskning har visat att skiftarbete påverkar samordnandet av arbete och familj. Till exempel enligt undersökningen Työn ja perheen yhteensovittaminen 2018 (ung. Samordnande av arbete och familj 2018) fungerade samordnandet sämre för de skiftarbetande som deltog i undersökningen än för dem som inte arbetade i skift.
Skiftarbete påverkar inte bara utmaningarna i att samordna arbete och familj, utan också arbetstagarnas välbefinnande och hälsa. Som exempel kan nämnas att tio procent av de skiftarbetande lider av sömnstörningar på grund av skiftarbete (källa: Terveyskirjasto).

Motion 16 – Rätt till bostadsbidrag för båda föräldrarna till växelvisboende barn

STTK anser att den utredning om rätten till bostadsbidrag för båda föräldrarna till växelvisboende barn, vilken lagts fram i motionen, är värd att understödas. Som det mycket riktigt påpekas i motionen är växelvist boende en allt vanligare form av boende i skilsmässofamiljer i vårt samhälle. Kommittén för social trygghet har också i sin mellanrapport slagit fast att det är nödvändigt att utreda detta.

Motion 17 – Vi måste stödja ungdomars välbefinnande

Ungdomar bör inte bli utan mentalvårdstjänster på grund av resursbrister, inte heller när det gäller svenskspråkiga tjänster. Tillgången till vård i rätt tid skulle underlättas av att göra det möjligt för ännu fler att genomgå psykoterapiutbildning och av att öka andra lättare interventioner än de nuvarande i rehabiliteringspsykologin i tjänsteutbudet i mentalvårdsstödet.

Pressen på de unga, till exempel när det gäller utbildningsval och studier, har ökat enormt under de senaste åren. Förutom att satsa på mentalvårdstjänster behövs dock också strukturella förändringar, särskilt när det gäller de unga. Till exempel bör man satsa på studerandenas välbefinnande och psykiska resurser och man måste granska urvalet av studeranden till utbildningen också med hänsyn till de ungas ork.

Motion 18 – Invandrarkvinnornas väg in i arbetslivet måste förbättras

STTK tackar för en viktig motion, i vilken man gjort korrekta observationer om sysselsättningen bland invandrarkvinnor. Såsom det konstateras i motionen är sysselsättningsgraden bland invandrarkvinnor i Finland enbart omkring 50 procent. Den är betydligt lägre än bland kvinnor födda i Finland (72 %) och också betydligt svagare än bland män som flyttat till Finland (70 %). Kvinnornas utbildningsnivå är dock högre än männens. Hela 43 procent av invandrarkvinnorna i åldern 25–43 år har avlagt högskoleexamen, också deras kunskaper i finska är bättre än männens. Kvinnorna är med andra ord en bortslösad reserv av arbetskraft och kompetenta personer.

Det handlar också om ett jämställdhets- och likvärdighetsproblem. En individs utkomst bygger på arbete och till exempel pensionsskyddet flyter in på basis av inkomsterna. Låga inkomster i den arbetsföra åldern återspeglas som låga inkomster under pensionen.

En förklaring till den svaga sysselsättningen har ansetts vara den starka segregeringen på den finländska arbetsmarknaden, det vill säga uppdelningen i mans- och kvinnodominerade sektorer. Den kvinnodominerade social- och hälsovårds-, fostrings- och utbildningssektorn är starkt examensbaserade områden. I sysselsättningen betonas också mycket goda kunskaper i finska. Inom många mansdominerade områden är tröskeln för sysselsättning lägre. Invandrarna själva upplever att ett av de största hindren för sysselsättning är bristfälliga språkkunskaper, knappa relationer till majoritetsbefolkningen samt brister i fråga om utbildning, arbetserfarenhet och tillgången till information (Kuusio et al. 2019). Det är också sannolikt att attityderna påverkar i bakgrunden.

Sysselsättningen bland invandrarkvinnor är särskilt svag i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna. Moderskap undergräver kvinnors sysselsättning och långvarig hemmavård av barn ha en negativ inverkan på nätverk, språkkunskaper och även tidigare förvärvad kompetens. Den låga sysselsättningen bland invandrarkvinnor kan också ha negativa konsekvenser för deras barns skolgång och sociala ställning.

Invandrarkvinnor är inte en enhetlig grupp, utan det finns skillnader i utbildningsnivå, kompetens, språkkunskaper, nätverk och attityder. Därför behövs individuella, skräddarsydda metoder för att arbete och arbetstagare ska möta varandra. I förebyggandet av utslagning bland ungdomar har man goda erfarenheter av det så kallade uppsökande arbetet, som fungerar på ett mångprofessionellt sätt i gränssnittet mellan sysselsättnings- och social- och hälsovårdstjänsterna och genom att förena aktörernas kompetens.

STTK har föreslagit ett riksomfattande sysselsättningsprogram för invandrarkvinnor som är arbetslösa och som finns utanför arbetslivet, vilket omfattar uppsökande arbete, åtgärder som utvecklar individuella språkfärdigheter, kompetenser och arbetslivsfärdigheter samt samarbete mellan företag och arbetsgivare.

Motionerna 20 och 40:

Ett åldersvänligt Finland
Seniorrådgivningar bör bli lagstadgade

Finlands befolkning åldras snabbast i Europa. STTK anser att det i takt med att befolkningen blir äldre är viktigt att göra ytterligare satsningar på de äldres funktionsförmåga och välbefinnande. Rehabiliteringstjänster i ett tidigt skede tryggar funktionsförmågan effektivt och möjliggör ett längre självständigt liv. Det är viktigt att välfärdsområdenas äldrerådgivningar bedriver en aktiv verksamhet, varvid de som anlitar tjänsterna får sina röster och behov hörda.

Att utveckla seniorrådgivningen och öka utbudet är enligt STTK ett mål som är värt att understödas. Upprättande av nationella rekommendationer skulle främja enhetlighet i äldreomsorgen och bidra till att förbättra tillgängligheten och tillgången till rådgivning.

Motion 38 – Vårdarbristen måste lösas

I likhet med de som gjort motionen anser STTK att det är viktigt att hitta lösningar på vårdarbristen genom att öka den utbildade vårdpersonalen.

STTK understöder dock inte förslaget om att minska omfattningen av närvårdarexamen genom att för vuxenstuderande avlägsna de gemensamma examensdelar som stärker allmänbildningen. Betydelsen av allmänna färdigheter för arbetslivet och grundläggande färdigheter, såsom läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter samt språk- och interaktionsfärdigheter ökar i arbetslivet. Dessa färdigheter utgör en viktig grund för hållbara och långa arbetskarriärer.

STTK anser att det är viktigt att man inom yrkesutbildningen stärker identifieringen och erkännandet av tidigare inhämtat kunnande, särskilt för de vuxenstuderande som redan har avlagt en examen. Dessutom är det viktigt att bygga fungerande vägar för att skaffa behörighet för dem som avlagt examen inom social- och hälsovården utomlands samt att förbättra branschens livskraft.

Motion 43 – Stöd för kultur

STTK instämmer i SFP:s partistyrelses uppfattning om att coronaåren var utmanande för många sektorer. Det är viktigt att dra lärdom av de åtgärder som vidtagits under pandemin och deras inverkan på olika samhällsområden. Kultursektorn var ett av de områden som drabbades av negativa effekter på grund av bekämpningen av pandemin. Området sysselsätter många företagare och yrkesutövare. Frilansare-termen har inget etablerat rättsligt innehåll i Finland och kan i praktiken omfatta många olika typer av arbete, från arbetsförhållanden till företagande. De specialfrågor som gäller utkomst och social trygghet kan vara mer utmanande, i synnerhet i fråga om arbete som utförs som företagare och som kombinationer av olika kortvariga arbetsperioder (företagande, lönearbete, stipendier).

Det nuvarande systemet för social trygghet är inte tillräckligt väl sammanflätat med företagande och olika arbetsuppgifter med skiftande status. Systemet bör utvecklas, men samtidigt måste man se till att systemets finansieringsunderlag är tillräckligt stabilt. Också företagarna måste stå för sina kostnader för social trygghet på samma sätt som löntagarna. Kommittén för social trygghet har under föregående regeringsperiod undersökt möjligheterna att reformera den sociala tryggheten som en helhet. Kommittén har bland annat haft till uppgift att undersöka hur förmåner och tjänster inom den sociala tryggheten bättre kan flätas ihop på ett flexibelt sätt och i rätt tid. I arbetet har man beaktat de komplexa livssituationerna och förändringarna i dem samt övergången från en förmån till en annan. STTK anser att detta arbete med att reformera den sociala tryggheten bör fortsättas på det sätt som stakats ut under den föregående regeringsperioden och att man i arbetet även bör beakta erfarenheterna från undantagsförhållandena.

Mer information:

Taina Vallander, direktör, STTK rf
taina.vallander@sttk.fi
tfn 040 184 1464

Senaste artiklarna

19.2.2024

Arbetsnedläggelse för farttygsbesättning i Ålands förbindelsefartygstrafik

14.2.2024

STTK:s Palola: Finland bör förbinda sig till att utveckla arbetstagarnas välbefinnande och ekonomiska stabilitet i EU

1.2.2024

FFC och STTK: Tusentals finländare säger STOP till regeringens planer på att försvaga arbetslivet och välfärden

22.1.2024

Tillkomsten av en arbetsmarknadsmodell förutsätter en rättvis förhandlingsprocess

15.1.2024

FFC och STTK bjuder in till demonstration mot regeringens försämringar

22.11.2023

NFS uttryckte oro över inskränkningar i arbetstagarnas rättigheter i Finland

15.11.2023

Strejkvarsel gällande åländska förbindelsefartygstrafiken, som drivs av EW Finland Oy och Kalbåda Shipping Oy fungerar som arbetsgivare

14.11.2023

STTK: Konflikterna och störningarna på arbetsmarknaden blir djupare