Enkät: Majoriteten av medborgarna motsätter sig en privatisering av produktionen av offentliga tjänster


Löntagarorganisationen Pardias ordförande Niko Simola anser att det huvudsakliga ansvaret för tjänsteproduktionen i social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen ska ligga hos den offentliga sektorn som kompletteras av den privata och av den tredje sektorn.

– Tjänsteinnehavarna fattar myndighetsbeslut med tjänsteansvar och så ska det vara även i fortsättningen, sade Simola på Löntagarorganisationen Pardias representantmöte 23.11. i Helsingfors.

Finlands regering planerar att genomföra en omfattande reform av social- och hälsovårdstjänsterna och en landskapsreform. I samband med reformerna är avsikten att utöka den privata sektorns roll som producent av offentliga tjänster bland annat inom social- och hälsovårdstjänster och inom arbetskrafts- och arbetsförmedlingstjänster.

Av medborgarna förhåller sig 51 procent negativt och 39 procent positivt till en privatisering av de offentliga tjänsterna, framgår det av en undersökning som Pardia låtit utföra. I undersökningen utreddes medborgarnas inställning till privatisering av produktionen av offentliga tjänster och vilka effekter privatisering har på de offentliga tjänsterna.

Den positivaste inställningen till privatisering har företagare (58 %), tjänstemän (45 %) och pensionärer (42 %). Privatiseringen fick ett lägre stöd hos arbetstagare (31 %), studerande (31 %) och arbetslösa (25 %). Understödet är tydligt mindre i Norra Finland (31 %) än i de övriga regionerna.

Inga sparåtgärder på bekostnad av tjänster

– Ett av regeringens viktigaste motiv för privatisering av produktionen av offentliga tjänster är besparingar i kostnaderna för tjänsterna. I vår undersökning förhåller sig medborgarna skeptiskt till uppkomsten av kostnadsbesparingar, säger Simola.

Av medborgarna tror 48 procent inte att privatisering medför kostnadsbesparingar, 37 procent tror att privatisering medför kostnadsbesparingar och 14 procent vet inte vad de anser om saken. Det är endast en större del av de studerande och företagarna som litar på att det uppstår kostnadsbesparingar.

– Privata aktörer har som mål att generera vinst på det sysselsatta kapitalet och till sina ägare och därför är det svårt att se var det kan uppstå besparingar. Det är viktigt att man inte försöker uppnå kostnadsbesparingar endast genom att försämra villkoren för de anställdas anställningsförhållande eller genom att ge avkall på tjänsternas kvalitet.

Tillgången till tjänster är viktig

– Medborgarna är rädda för att en privatisering av produktionen av offentliga tjänster ska försämra en jämlik tillgång till tjänsterna och även öppenheten hos och övervakningen av tjänsterna.

Inte mindre än hälften (50 %) av medborgarna tror att en jämlik tillgång till tjänster blir sämre som en följd av privatisering. Av medborgarna uppskattade 16 procent att privatisering av produktionen av offentliga tjänster förbättrar en jämlik tillgång till tjänster, 18 procent trodde inte att privatisering inverkar på tillgången och 17 procent uppgav inte sin åsikt.

Den största tron på en förbättrad jämlik tillgång har företagare (27 %), tjänstemän (19 %) och pensionärer (18 %) medan den minsta tron uppvisas av arbetslösa (10 %), arbetstagare (9 %) och studerande (9 %). I södra Finland (19 %) och i kommuner med över 100 000 invånare (18 %) och kommuner med mindre än 10 000 invånare har man en starkare tro på en förbättring.

– Statens tjänster, exempelvis högklassiga arbetskrafts- och arbetsförmedlingstjänster, ska säkerställas jämlikt i hela landet oberoende av boningsort.

Simola anser att regeringen bör utvärdera på nytt en privatisering av tjänsteproduktionen. Frågan om huruvida uppgifterna sköts för det allmänna bästa eller i grund och botten i vinstsyfte är inte utan betydelse.

Aula Research Oy genomförde på uppdrag av Löntagarorganisationen Pardia en enkät om medborgarnas inställning till en privatisering av produktionen av offentliga tjänster. Undersökningsmaterialet insamlades 10–16.11.2016 med en elektronisk frågeblankett. På enkäten svarade 1 187 personer som representerar myndiga finländare vägda enligt ålder och kön och kvoterade enligt landskap. Resultatet har en felmarginal på cirka 3 procentenheter på en konfidensnivå av 95 %.