STTK: Löneförhöjningarna bör anges i euro i sysselsättnings- och tillväxtavtalet

Löneförhöjningarna som förhandlas för andra perioden inom ramen för sysselsättnings- och tillväxtavtalet bör anges i euro, anser STTK. På så sätt kan löntagarnas försämrade köpkraft förbättras. Det är i den här ekonomiska situationen också det bästa sättet att minska löneskillnaden mellan män och kvinnor, säger ordförande Antti Palola.

Enligt planerna ska löneförhöjningarna vara fastslagna fram till den 15 juni. Palola framförde STTK:s mål för förhandlingarna när förbundets representantskap samlades i Helsingfors på torsdagen.

STTK har tidigare framfört att man i samband med sysselsättnings- och tillväxtavtalet också beslutar om att höja arbetslöshetsförsäkringspremien för nästa år.

Arbetslöshetsförsäkringsfondens buffertar har använts och fonden tar i år lån. Arbetslösheten är hög och det finns inga tecken på att det ska börja gå bättre inom ekonomin. Därför är en förhöjning i premierna nödvändig, betonar Palola.

STTK är oroad över löntagarnas köpkraft. Att den försämras är destruktivt för såväl hushållen som nationalekonomin.

– Nedskärningslistorna i regeringsprogrammet och skattepolitiken påverkar också köpkraften. Man bör förbättra köpkraften bland medelinkomsttagarna genom löneförhöjningar och skattepolitik för att upprätthålla konsumtionsefterfrågan på hemmamarknaden, säger Palola.

Inga nedskärningar som försämrar framgång i framtiden

Regeringsförhandlarna har meddelat att de strävar efter besparingar på fyra miljarder euro i den offentliga ekonomin. STTK betonar att man inte bör göra nedskärningar som försämrar Finlands möjligheter till framgång i framtiden.

– Man bör se till att genom utbildning svara på den digitala ekonomins krav. Hela befolkningens digitala kunnande bör förbättras. På så sätt stöder man förändringar i företag, offentliga organisationer, tjänster och verksamhetssätt som förbättrar konkurrenskraften.

Finland kommer upp genom att stärka kunnandet. Därför bör resurserna för vuxenutbildningen stärkas.

– Genom kunnandet försäkrar man sig  om att det går lätt att flytta sig från en bransch till en annan och mellan olika arbetsuppgifter.

Kunnandet är det bästa omställningsskyddet i ett arbetsliv vars konjunkturer ändrar, konstaterar Paloa.

Palola hoppas att samarbetet mellan regeringen och fackförbunden ska fungera bra särskilt när det gäller arbetslivsfrågor och sociallagstiftningen trots att försöket att uppnå samhällsfördrag inte lyckades.

-Jag tror att vi ännu kommer att återkomma till frågor som fanns med i samhällsfördraget. Man måste till exempel hitta sådana modeller gällande arbetstiderna som passar dagens arbetsliv. Att kategoriskt förlänga arbetstiderna skulle enbart öka arbetslösheten. Att förlänga arbetstiderna är en annan sak än arbetstidsflexibilitet som utgår från de anställdas behov och konjunkturerna på arbetsplatsen. Det är möjligt att hitta lösningar i de här frågorna i samband med arbets- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarna.

Tilläggsuppgifter i STTK: Antti Palola, telefon 040 509 6030.

 

 

 

Senaste artiklarna

15.5.2023

Arbetsmarknadens centralorganisationer: Delat familjeansvar ökar välbefinnandet i arbetet och jämlikheten i arbetslivet

9.5.2023

STTK: För att bemöta Finlands utmaningar behövs en handlingskraftig och samarbetsfokuserad regering

3.5.2023

NFS styrelse välkomnar nordisk trepartsdialog om grön och rättvis omställning

3.5.2023

Den avgiftsfria tjänsten Sommarjobbarinfo hjälper sommarjobbare

11.4.2023

STTK:s styrelse: Den nya regering ska utveckla arbetslivet genom samarbete

17.3.2023

Luca Visentini avskedades från tjänsten som generalsekreterare för IFS

10.3.2023

STTK:s styrelse: De offentliga finanserna ska stärkas, men inte på bekostnad av de svagaste

7.3.2023

JHL, Jyty och FOSU: Enighet om kommunernas och välfärdsområdenas löneförhöjningar – Lösningen är exceptionellt omfattande och gäller flera branscher