STTK: Löneförhöjningarna bör anges i euro i sysselsättnings- och tillväxtavtalet


Löneförhöjningarna som förhandlas för andra perioden inom ramen för sysselsättnings- och tillväxtavtalet bör anges i euro, anser STTK. På så sätt kan löntagarnas försämrade köpkraft förbättras. Det är i den här ekonomiska situationen också det bästa sättet att minska löneskillnaden mellan män och kvinnor, säger ordförande Antti Palola.

Enligt planerna ska löneförhöjningarna vara fastslagna fram till den 15 juni. Palola framförde STTK:s mål för förhandlingarna när förbundets representantskap samlades i Helsingfors på torsdagen.

STTK har tidigare framfört att man i samband med sysselsättnings- och tillväxtavtalet också beslutar om att höja arbetslöshetsförsäkringspremien för nästa år.

Arbetslöshetsförsäkringsfondens buffertar har använts och fonden tar i år lån. Arbetslösheten är hög och det finns inga tecken på att det ska börja gå bättre inom ekonomin. Därför är en förhöjning i premierna nödvändig, betonar Palola.

STTK är oroad över löntagarnas köpkraft. Att den försämras är destruktivt för såväl hushållen som nationalekonomin.

– Nedskärningslistorna i regeringsprogrammet och skattepolitiken påverkar också köpkraften. Man bör förbättra köpkraften bland medelinkomsttagarna genom löneförhöjningar och skattepolitik för att upprätthålla konsumtionsefterfrågan på hemmamarknaden, säger Palola.

Inga nedskärningar som försämrar framgång i framtiden

Regeringsförhandlarna har meddelat att de strävar efter besparingar på fyra miljarder euro i den offentliga ekonomin. STTK betonar att man inte bör göra nedskärningar som försämrar Finlands möjligheter till framgång i framtiden.

– Man bör se till att genom utbildning svara på den digitala ekonomins krav. Hela befolkningens digitala kunnande bör förbättras. På så sätt stöder man förändringar i företag, offentliga organisationer, tjänster och verksamhetssätt som förbättrar konkurrenskraften.

Finland kommer upp genom att stärka kunnandet. Därför bör resurserna för vuxenutbildningen stärkas.

– Genom kunnandet försäkrar man sig  om att det går lätt att flytta sig från en bransch till en annan och mellan olika arbetsuppgifter.

Kunnandet är det bästa omställningsskyddet i ett arbetsliv vars konjunkturer ändrar, konstaterar Paloa.

Palola hoppas att samarbetet mellan regeringen och fackförbunden ska fungera bra särskilt när det gäller arbetslivsfrågor och sociallagstiftningen trots att försöket att uppnå samhällsfördrag inte lyckades.

-Jag tror att vi ännu kommer att återkomma till frågor som fanns med i samhällsfördraget. Man måste till exempel hitta sådana modeller gällande arbetstiderna som passar dagens arbetsliv. Att kategoriskt förlänga arbetstiderna skulle enbart öka arbetslösheten. Att förlänga arbetstiderna är en annan sak än arbetstidsflexibilitet som utgår från de anställdas behov och konjunkturerna på arbetsplatsen. Det är möjligt att hitta lösningar i de här frågorna i samband med arbets- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarna.

Tilläggsuppgifter i STTK: Antti Palola, telefon 040 509 6030.