Frukterna av den ekonomiska tillväxten har på lång sikt skördats av i synnerhet de äldre åldersgrupperna i arbetslivet. STTK:s köpkraftsöversikt går igenom utvecklingen sedan 1966 och visar att realinkomsterna för alla åldersgrupper har ökat, men att ökningen har varit störst inom de äldsta åldersgrupperna. Till exempel har inkomsterna för 55–64-åringar ökat med nästan 300 procent, medan inkomstökningen för 25–34-åringar har stannat på cirka 150 procent.
– Inkomsterna för personer under 35 år har ännu inte återhämtat sig från finanskrisen. De är fortfarande cirka 10–15 procent lägre än 2008, samtidigt som inkomsterna för 55–64-åringar har ökat med över 15 procent, sammanfattar Tom-Henrik Sirviö, ekonom på STTK.
Skillnaden i utvecklingen mellan åldersgrupperna beror inte nödvändigtvis enbart på löneökningar, utan kan också bero på att sysselsättningen har förbättrats och pensioneringsåldern har stigit.
Coronapandemin ledde till att i synnerhet unga män hamnade på efterkälken
En lönbebaserad köpkraftsjämförelse visar att situationen för 25–34-åringar är särskilt oroande, eftersom de reella löneinkomsterna i åldersgruppen är på nästan samma nivå som 2010.
– Utvecklingen har gått isär också inom åldersgruppen. Efter coronapandemin har inkomsterna för kvinnorna i åldersgruppen ökat, vilket särskilt vittnar om lyckade löneförhandlingar inom den kvinnodominerade social- och hälsovårdssektorn. Lönerna för männen i åldersgruppen har sjunkit och är nästan 2 500 euro lägre i året än före coronapandemin, påpekar Sirviö.
En förklaring till fenomenet kan vara den arbetslöshetsklyfta som har uppstått mellan könen i åldersgruppen. Arbetslösheten bland män har nyligen stigit till omkring två procentenheter högre än arbetslösheten bland kvinnor.
– I Finland upprepar man att inkomstskillnaderna inte har ökat. Jämförelsen visar dock att inkomstskillnaderna för de unga åldersgrupperna har ökat särskilt under det nuvarande årtiondet. De ungas inkomster har inte ens återhämtat sig från finanskrisen och samtidigt fördelas inkomsterna ojämnare, säger Sirviö.
Aktiv politik krävs för att ungas ställning ska förbättras
Om den svaga inkomstutvecklingen för unga blir långvarig, försvagas inte bara framtidstron utan också möjligheterna att bygga upp förmögenhet, skaffa egen bostad och bilda familj.
– Ungdomsgarantin måste utvecklas så att unga verkligen kan garanteras tillgång till arbete eller utbildning. Det behövs satsningar på utbildningarnas kvalitet och på att de som utexamineras får jobb. Också de skyddade beloppen borde återinföras för att ge stöd under arbetslöshetsperioder, räknar Sirviö upp som förslag till politiska åtgärder.
Internationella jämförelser visar också att Finland ligger efter de jämförbara länderna när det gäller antalet unga med högskoleutbildning. Det här är oroväckande med tanke på den ekonomiska tillväxten och inkomsttillväxten. Högskoleutbildning skyddar också mot arbetslöshet, även om arbetslösheten under den senaste tiden också har ökat bland personer med högskoleutbildning.
– Det behövs fler nybörjarplatser vid högskolorna och finansieringen måste öka i samma utsträckning, föreslår Sirviö.
Mer information på STTK: Tom-Henrik Sirviö, tfn 040 684 2251.
