Framgång och innovation kräver välmående, motiverade och kompetenta arbetstagare. Därför är arbetsvälbefinnande, hög kompetensnivå och möjlighet till kontinuerligt lärande centrala faktorer för att förbättra konkurrenskraft och produktivitet. De stärker också jämlika möjligheter att delta i arbetslivet.
Företagshälsovården måste motsvara arbetsplatsernas behov
Arbete, personalpolitik och ledarskap ska stödja arbetstagarnas hälsa så att hälsan inte sviker mitt i arbetskarriären, utan vi orkar längre och bättre.
Företagshälsovården är en egen specialitet inom hälsovården med fokus på frågor som rör arbete, arbetsförhållanden, arbetsmetoder, arbetsgemenskap och arbetsförmåga. Den är en central partner för arbetsplatser i att stödja arbetsförmågan, säkerställa hälsosamma arbetsförhållanden samt identifiera och hantera hälsorisker i arbetet.
Arbetsplatsernas och arbetsgemenskapernas behov måste stå i centrum för utvecklingen av företagshälsovården. Detta kan främjas genom att utveckla och stärka samarbetet mellan arbetsgivare, personal och aktörer inom företagshälsovården.
Medel för att utveckla företagshälsovården
- Förebyggande och mångprofessionella åtgärder för att stödja arbetsförmågan ska betonas inom företagshälsovården.
- Tjänsterna ska motsvara arbetsplatsernas behov och omfatta alla arbetstagargrupper.
- Psykisk hälsa, mentalt välbefinnande och hantering av belastning ska stärkas i arbetslivet.
- Samarbetet mellan den offentliga hälsovården och företagshälsovården ska effektiviseras.
Förbättra arbetssäkerheten
En säker arbetsplats innebär att lokaler och arbetsmetoder är utformade så att arbete och rörelse är säkra för alla. Förutom fysiska faror beaktar arbetssäkerheten även psykiska risker, såsom psykosocial belastning och stress.
Personalens roll i utvecklingen av arbetssäkerheten
Att bygga en säker och välmående arbetsmiljö bygger på samarbete inom arbetarskyddet. När arbetsgivare och arbetstagare samarbetar i arbetarskyddsfrågor uppstår en öppen dialog där risker identifieras i tid och lösningar söks gemensamt.
Samarbete är inte bara en lagstadgad skyldighet, utan ett strategiskt sätt att främja arbetsvälbefinnande, minska olyckor och förbättra produktiviteten. Arbetarskyddskommittéer och -ombud fungerar som viktiga brobyggare som lyfter fram arbetstagarnas perspektiv och säkerställer att arbetarskyddsåtgärder är praktiska och effektiva.
Välfungerande samarbete inom arbetarskyddet stärker förtroendet och delaktigheten i arbetsgemenskapen. Upplevelsen av att säkerhet och hälsa tas på allvar ökar engagemang och arbetsmotivation. Samtidigt får arbetsgivaren värdefull information om arbetsplatsens vardag och kan utveckla arbetsmetoder proaktivt.
Mental belastning i arbetet
Den mentala belastningen ökar och psykosocial stress har blivit en central arbetssäkerhetsrisk som vid långvarighet kan leda till psykiska problem. Frågor om mentalt välbefinnande är en tung kärna i utvecklingen av arbetslivet oberoende av sektor och bransch.
De samhällsekonomiska effekterna av psykisk hälsa är betydande: årligen förloras upp till 17 miljoner arbetsdagar på grund av psykiska orsaker (Arbetshälsoinstitutet). Psykiska problem är också den viktigaste faktorn som förutspår korta arbetskarriärer. Samtidigt som antalet invalidpensioner beviljade på fysiska grunder minskar år för år, ökar antalet som beviljas på psykiska grunder.
Bakom arbetsrelaterad utmattning och psykiska problem ligger ofta frågor som rör arbetsmetoder, arbetsförhållanden eller arbetsplatsens atmosfär. Brist på inflytande eller kompetens, ständiga övertider, underbemanning, osakligt bemötande och trakasserier ökar den skadliga belastningen. Förebyggande handlar om att identifiera riskfaktorer och upprätthålla hälsa, arbetsförmåga och kompetens.
Medel för att förbättra arbetssäkerheten
- Arbetssäkerhetslagstiftningen måste preciseras så att den bättre beaktar psykosocial belastning och dess hantering.
- Arbetsplatsernas kompetens måste utvecklas för att identifiera riskfaktorer för skadlig psykosocial belastning och inkludera dem i riskbedömningen.
- Kompetenskartläggningar ska göras regelbundet.Samarbete inom arbetarskyddet ska stärkas.
Rätt att lära genom hela livet och arbetskarriären
Arbetstagare på 2020-talet möter flera samtidiga och svårförutsägbara förändringar under sin karriär. Åtgärder för att påskynda digitalisering och den gröna omställningen förändrar arbetets innehåll och arbetsmetoder. Arbetslivets kompetensbehov och krav förändras.
Förändringarnas hastighet och samtidighet betonar vikten av kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Satsningar på kompetens stärker sysselsättningen, förebygger marginalisering, förbättrar jämlikhet och skapar förutsättningar för ökad produktivitet. Högkvalitativ och tillgänglig utbildning utgör en grundpelare i ett bildat samhälle.
Kompetensbristen har snabbt blivit en central utmaning och tillväxtbegränsning för hela arbetslivet. Förutom högt utbildade experter råder det brist på yrkeskompetens inom olika områden. För att öka tillgången på kompetens måste arbets- och utbildningsbaserad invandring ökas målmedvetet. Samtidigt är det nödvändigt att stärka finländarnas kompetens.
Artificiell intelligens och teknologi
Artificiell intelligens förändrar arbetets natur genom att frigöra tid från förutsägbara rutiner, förbättra produktiviteten och påskynda innovationer. Dess snabba utveckling har skapat stora möjligheter att utveckla arbete, arbetsprocesser och produktivitet.
Finland, som ett ledande land inom hög kompetens och teknologi, kan bli en föregångare i att utnyttja AI. För att nå full potential krävs dock en betydande breddning av kompetensen på arbetsplatser och en mer mångsidig användning av AI i olika uppgifter, processer och branscher. Kontinuerligt lärande, experimentkultur och kollegialt lärande på arbetsplatser är nödvändiga.
En rättvis och etisk hantering av AI:s fördelar och risker kräver nära samarbete mellan arbetstagare, arbetsgivare, AI-utvecklare och politiska beslutsfattare.
Medel för att höja kompetensnivån
- Regeringar måste förplikta sig att investera i utbildning och kompetenshöjning över valperioder.
- Hela åldersklassen ska garanteras minst en examen på andra stadiet.
- Höjning av utbildnings- och kompetensnivån måste vara möjlig under arbetskarriären.
- Utbudet av kontinuerligt lärande ska vara prisvärt och lättillgängligt.
- Utveckling av personalens kompetens ska vara ett villkor för att stödja företagens FoU-investeringar.
- Arbetslösa arbetssökande ska ha breda möjligheter till kompetensutveckling under arbetslöshet.
- AI-utbildning ska erbjudas under arbetstid och bekostas av arbetsgivaren.