Kvinnornas lönedag infaller i år söndagen den 2 november. Det innebär att kvinnorna arbetar nästan två månader utan lön, om deras årsinkomster sätts i relation till männens medelinkomster.
Enligt Statistikcentralens uppgifter är löneskillnaden mellan könen i Finland 15,9 procent år 2025. STTK har räknat ut löneskillnaden sedan 2011. Sedan dess har löneskillnaden minskat med ungefär 0,2 procent per år.
– Under de 12 år som jag har varit ordförande för STTK har löneskillnaden krympt så långsamt att det rent ut sagt är bedrövligt, säger STTK:s ordförande Antti Palola.
Det finns många orsaker till löneskillnaderna mellan könen. En bakomliggande faktor är lönediskriminering och bristande lönetransparens på arbetsplatserna. Det verkade länge som om EU:s direktiv om lönetransparens, som antogs 2023, skulle bidra till att lösa problemet. Direktivet förpliktar arbetsplatserna att ingripa i diskriminerande löneskillnader och främja transparens i lönestrukturerna.
– Skyldigheterna enligt direktivet ska införlivas nationellt senast sommaren 2026. Finland, som ibland har kallats ett föregångsland inom jämställdhet, föregår dock inte med gott exempel i genomförandet av bestämmelserna, utan tvärtom. Det verkar som om direktivet i många avseenden kommer att genomföras bristfälligt och eventuellt försenat, säger Palola.
STTK betonar att det är viktigt att främja lönetransparens på arbetsplatserna och att direktivet genomförs på ett ambitiöst sätt. För att man genuint ska kunna ingripa i diskriminerande löneskillnader och därigenom förbättra lönejämställdheten mellan könen måste lönestrukturerna vara transparenta, likvärdiga arbeten måste kunna identifieras och lönerna måste jämföras på icke-diskriminerande och objektiva grunder.
– Finland tänker dock genomföra direktivet om lönetransparens på lägsta möjliga nivå, och det kommer inte att finns tillräckliga verktyg för att minska löneskillnaderna mellan könen, säger Palola.
Utvecklingen av jämställdheten har stannat upp både i Finland och i andra länder. Ur ett globalt perspektiv skulle Finland ha en utmärkt möjlighet att profilera sig genom att utveckla lönetransparensen, rätta till jämställdhetsutvecklingen som har kommit på glid och återta sin roll som ett föregångsland inom jämställdhet. Alternativet är att passivt se på när insynen i lönerna döljs bakom en allt tjockare rökridå. Det sistnämnda alternativet leder till att löneskillnaderna fortsätter minska i samma takt som hittills, vilket innebär att vi kommer att ha anledning att uppmärksamma kvinnornas symboliska lönedag ända in på 2100-talet.
Samarbete med influencers för att främja lönejämställdhet
Utöver lönetransparensen, som direktivet om lönetransparensen ska påverka, finns det också andra faktorer som ligger bakom löneskillnaderna mellan könen.
I år har STTK i samband med kvinnornas lönedag samarbetat med influencers under rubriken ”Årets sista lönedag”. Influencers som deltar i kampanjen är Miina Maasola, Simeon Seitz och Katri Kilpiäinen. I det innehåll som de publicerar berättar de om kvinnornas lönedag, de faktorer som påverkar lönejämställdheten och vilka erfarenheter de själva har. Kampanjen genomförs i samarbete med Ping Helsinki.
Mer information på STTK: Antti Palola, telefon 040 509 6030