Utifrån riktlinjerna är det klart att utvecklingen av arbetslivet och genomförandet av pelaren för sociala rättigheter står i centrum i Bryssel även under de närmaste fem åren. Det återstår att se vilken form initiativen tar och vilken ambitionsnivå förslagen ligger på.
Under denna vecka förs en livlig EU-debatt på Europaforum i Åbo i Finland. Under sommarsemestrarna i Finland var det politiska arbetet i Bryssel fortsatt hektiskt. I juli organiserade sig det nya parlamentet i politiska grupper och valde kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för en andra mandatperiod. På sammanträdet presenterades den nya kommissionens politiska riktlinjer som styr kommissionens arbete under de närmaste fem åren.
Prioriteringarna är att stärka Europas konkurrenskraft och fortsätta klimatpolitiken samt europeisk säkerhet och försvar. Förenkling av lagstiftningen och undanröjande av hinder för affärsverksamhet är ledande teman. Klimatmålen ska behållas, men större fokus läggs på att genomföra den nuvarande lagstiftningen, påskynda investeringar och minska utsläppen från industrin.
När det gäller arbetslivet är avsikten äntligen att satsa på en rättvis omställning. De utlovade medlen för detta är betydligt större än tidigare i nästa långtidsbudget. Kommissionen har också åtagit sig att genomföra en färdplan för arbetstillfällen av god kvalitet i samarbete med arbetsmarknadsparterna. Planen ska stödja rättvisa löner och arbetsförhållanden samt rättvisa övergångar, framför allt genom förhandlingar om kollektivavtal.
Dessa teman har länge varit viktiga för de finländska löntagarna, och det är positivt att EU-nivån också satsar på att stödja förändringssituationer. Finland önskas också göra större satsningar på denna aktuella utmaning för att människor inte blir överlämnade åt sig själva när arbetslivet och samhället förändras.
AI, digitalisering och rätten att inte vara uppkopplad
Kommissionen fortsätter också att genomföra pelaren för sociala rättigheter i och med den nya handlingsplanen och fokuserar på digitaliseringens inverkan i arbetslivet. Föremål för granskning är AI:s inverkan i arbetslivet, distansarbete och effekterna av ett ständigt vaket samhälle på den psykosociala hälsan. I riktlinjerna åtar sig Von der Leyen också att lägga fram ett förslag om rätten att inte vara uppkopplad. Dessa är också goda nyheter för löntagarna, eftersom förändringarna är viktiga för arbetslivet och en gemensam reglering på EU-nivå är rationellt när fenomenen inte bara är nationella.
Arbetet med att stärka den sociala dialogen i Europa fortsätter även under nästa femårsperiod. Ordföranden för kommissionen åtar sig att föra en arbetsmarknadsdialog med arbetsmarknadsparterna i syfte att ingå ett avtal i januari 2025.
Riktlinjerna omfattar även andra mål som har en betydande inverkan på samhället och arbetstagarna. Bland dessa kan nämnas strategin för fattigdomsbekämpning, planen för boende till rimliga priser och det effektiva inrättandet av en social klimatfond för att stödja totalrenoveringar och därmed ett energieffektivt boende till rimliga priser. Den nya kommissionen kommer också att utse en kommissionär för boende till rimliga priser.
En kommissionär kommer också att utses för jämställdhetsfrågor. Kommissionären får i uppdrag att göra upp en färdplan för kvinnors rättigheter, nya jämlikhetsstrategier för hbtqi-personer och för arbete mot rasism efter 2025 och en ny jämställdhetsstrategi.
Utifrån riktlinjerna är det klart att utvecklingen av arbetslivet och genomförandet av pelaren för sociala rättigheter står i centrum i Bryssel även under de närmaste fem åren. Det återstår att se vilken form initiativen
tar och på vilken ambitionsnivå förslagen ligger på. Det nya parlamentets sammansättning och samarbetet mellan och inom de olika grupperna avgör också balansen i de överenskommelser som kan nås kring arbetslivsprojekten.
Maria Häggman
Författaren är chef för internationella ärenden vid STTK.