Näringslivet och fackföreningarna: Vintersjöfartens konkurrensnackdel ska kompenseras i EU:s klimatåtgärder

Det är viktigt att Finland drar sitt strå till stacken så att EU:s klimatmål uppnås. Utsläppsminskningarna bör dock genomföras så att exporten eller arbetstagarna inte drabbas av en konkurrensnackdel på grund av Finlands nordliga läge och vinterförhållandena. Tilläggskostnaden som fartygens isförstärkningar och sjöfarten i isförhållanden medför ska kompenseras till fullt belopp, kräver näringslivet och fackföreningarna på bred front.

rahtialus-talvimerellä

Inom EU förhandlas det om åtgärder genom vilka utsläppsminskningarna med sikte på 2030 ska kunna genomföras inom sjöfarten. De föreslagna metoderna inkluderar att tillsätta sjöfart till utsläppshandel, införande av förnybara och alternativa bränslen samt beskattning av marina bränslen.

Kostnadseffekten drabbar Finland hårdare än övriga EU-länder

Kostnadseffekten av EU:s nya sjöfartsåtgärder drabbar Finland särskilt hårt på grund av de långa avstånden och vinterförhållandena. Användningen av isförstärkta fartyg året runt ökar kostnaderna i högre grad än i andra EU-länder.

Kommissionens förslag skulle öka den finländska sjöfartens årliga kostnader med hundratals miljoner euro före 2030. Under de kommande decennierna skulle kostnadstillägget mångdubblas, framgår det av kommunikationsministeriets grundliga utredningar.

Kostnadsuppskattningarna är förknippade med osäkerhetsmoment. Utsläppsrättens pris är redan nu högre än i ministeriets och kommissionens beräkningar. Efterfrågan på förnybara bränslen ökar inom alla trafikformer och en utökning av produktionen skulle förutsätta reglering som tillåter en bred råvarubas. Det är också svårt att förutse den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.

Kostnadseffektivitet inom den marina logistiken är viktigt också med tanke på Finlands positiva klimathandavtryck, eftersom koldioxidsnåla exportprodukter i regel transporteras till den internationella marknaden just sjövägen.

Organisationernas 8 förslag för Finlands EU-påverkan

Beslutet om reglering av sjöfarten behandlas för närvarande av Europaparlamentet och medlemsländerna. Det är en stor fråga för Finlands nationalekonomi, då 85 procent av utrikeshandeln sker till sjöss.

Näringslivet och fackföreningarna vädjar till regeringen och riksdagen samt EU-parlamentarikerna att de ska göra allt de kan för att vinterförhållandenas inverkan ska kompenseras och kostnadseffekterna och osäkerhetsmomenten lindras. Finland får inte förlora sin konkurrenskraft i högre grad än övriga Europa:

  1. Tilläggskostnaden som orsakas av sjöfart i isförhållanden och isförstärkta fartyg ska kompenseras till fullt belopp i utsläppshandelsdirektivet och direktivet om marina bränslen.
  2. Dessutom ska det införas sätt att förhindra koldioxidläckage och jämna ut kostnadseffekterna på Europeiska unionens inre marknad.
  3. En omfattande tillgång till råvaror för förnybara bränslen ska säkerställas i all produktion, tills nya el- eller motsvarande bränslen är tillgängliga i tillräcklig utsträckning även för sjöfartens behov.
  4. Tillgången till och priset på alternativa bränslen för sjöfarten ska granskas regelbundet inom EU och i god tid innan de kommande kraven träder i kraft.
  5. Utvecklingen av marina teknologier och utsläppsfria energikällor ska påskyndas genom att öka incitamenten. Till exempel bör elen som används för att tillverka väte göras skattefri inom de ramar som EU tillåter.
  6. Inkomsterna från sjöfartens utsläppsrätter ska i sin helhet cirkuleras tillbaka till sjöfarten för främjande av innovationer och investeringar. I detta fall kunde man dra nytta av den i parlamentet föreslagna fonden Ocean Fund eller en motsvarande fond. Isförstärkta fartyg bör beaktas i fondens verksamhet.
  7. Marina bränslen ska förbli skattefria i EU. Skattefrågor som gäller marina bränslen ska avgöras i de internationella fördrag där bestämmelser om dessa ingår.
  8. När det globala utsläppsminskningssystemet på marknadsvillkor senare träder i kraft, ska EU:s regionala utsläppshandel avvecklas.

Näringslivet och fackföreningarna stöder EU:s mål om en minskning av utsläppen med 55 procent före 2030 och klimatneutralitet före 2050. Behoven med anknytning till klimatet, nationalekonomin och sysselsättningen måste beaktas. Det är viktigt att bibehålla de finländska företagens och arbetstagarnas konkurrenskraft samt trygga investeringsförutsättningarna. Utsläppsmålen ska uppnås kostnadseffektivt, teknologineutralt och på marknadsvillkor.

Undertecknare:
Jyri Häkämies, verkställande direktör, Finlands Näringsliv EK
Jaakko Hirvola, verkställande direktör, Teknologiindustrin
Mika Aalto, verkställande direktör, Kemiindustrin
Tuomas Aarto, verkställande direktör, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta
Timo Jaatinen, verkställande direktör, Skogsindustrin
Juho Romakkaniemi, verkställande direktör, Centralhandelskammaren
Mikael Pentikäinen, verkställande direktör, Företagarna i Finland
Tiina Tuurnala, verkställande direktör, Rederierna i Finland
Jarkko Eloranta, ordförande, SAK
Riku Aalto, ordförande, Industrifacket
Petri Vanhala, ordförande, Pappersförbundet
Kenneth Bondas, ordförande, Finlands Sjömans-Union
Sture Fjäder, ordförande, Akava
Samu Salo, ordförande, Ingenjörsförbundet
Riku Salokannel, arbetsmarknadsdirektör, Finlands Ekonomer
Jari Jokinen, ordförande, Teknikens akademiker
Antti Palola, ordförande, STTK
Jorma Malinen, ordförande, Fackförbundet Pro
Robert Nyman, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund
Johan Ramsland, verksamhetsledare, Finlands Skeppsbefälsförbund

Tilläggsinfo ges av:
EK: ledande sakkunnig Tiina Haapasalo, tfn 040 763 1482, tiina.haapasalo[at]ek.fi
Teknologiindustrin: direktör Helena Soimakallio, tfn 040 550 7706, helena.soimakallio[at]teknologiateollisuus.fi
Kemiindustrin: sakkunnig Tuomas Tikka, tfn 045 131 6683, tuomas.tikka[at]kemianteollisuus.fi
Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta: sektorchef för logistik Petri Laitinen, tfn 040 588 1071, petri.laitinen[at]palta.fi
Skogsindustrin: logistikchef Alina Koskela, tfn 046 921 9460, alina.koskela[at]forestindustries.fi
Centralhandelskammaren: ledande sakkunnig Päivi Wood, tfn 050 478 3990, paivi.wood(at)chamber.fi
Företagarna i Finland: sakkunnig inom trafikpolitik Emma-Stina Vehmanen, tfn 040 847 1992, emma-stina.vehmanen[at]yrittajat.fi
Rederierna i Finland: verkställande direktör Tiina Tuurnala, tfn 040 547 6762, tiina.tuurnala[at]shipowners.fi
SAK: sakkunnig inom skattepolitik Niko Pankka, tfn 050 307 0180 niko.pankka[at]sak.fi
Industrifacket: ordförande Riku Aalto, tfn 0400 711 072, riku.aalto[at]teollisuusliitto.fi
Pappersförbundet: ordförande Petri Vanhala, tfn 0400 759 872, petri.vanhala[at]paperiliitto.fi
Finlands Sjömans-Union: Kenneth Bondas tfn 040 456 0245, kenneth.bondas[at]smu.fi
Akava: chef för samhällsfrågor Piia Rekilä, tfn 044 300 9484, piia.rekila[at]akava.fi
STTK: ordförande Antti Palola, tfn 040 509 6030, antti.palola[at]sttk.fi
Fackförbundet Pro: ordförande Jorma Malinen, tfn 050 576 0389, jorma.malinen[at]proliitto.fi
Finlands Maskinbefälsförbund: verksamhetsledare Robert Nyman, tfn 050 454 2767, robert.nyman[at]konepaallystoliitto.fi
Finlands Skeppsbefälsförbund: verksamhetsledare Johan Ramsland, tfn 040 667 2227, johan.ramsland[at]seacomand.fi

Senaste artiklarna

7.11.2024

STTK på kvinnornas lönedag: Exportmodellen och det oambitiösa främjandet av lönetransparens undergräver lönejämställdheten

4.11.2024

Lagstiftningens kvalitet har försämrats på ett alarmerande sätt

9.10.2024

STTK:s styrelse: I pensionsförhandlingar ska man komma ihåg syftet med systemet och ha tålamod

8.10.2024

Arbetspensionsavgifterna år 2025

11.9.2024

STTK:s styrelse: Regeringens lagberedning är hetsig och hafsig

11.9.2024

Vad innebär den nya EU-perioden för arbetslivet?

20.8.2024

STKK:s styrelse efterlyser genuina överenskommelser och arbetsfred

13.6.2024

STTK önskar samarbete med nya europaparlamentariker