Alla måste ha möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling

puheenjohtaja

Antti Palola, ordförande för STTK, talade vid ett möte i Nordiska ministerrådet på onsdagen. Palola är ordförande för Nordens Fackliga Samorganisation (NFS) i år.

***

Ärade ministrar, bästa nordiska vänner,
jag tackar för möjligheten att få tala.

Förbundet som jag representerar, STTK, har tillsammans med övriga nordiska fackförbund med intresse följt Nordiska Ministerrådets projekt Framtidens arbetsliv ända sedan dess start år 2017.

I en snabbt föränderlig värld är det viktigt att kartlägga och identifiera arbetslivets framtida utmaningar och att skapa en gemensam situationsbild. Enklast gör vi det i samarbete med våra närmaste kompanjoner och våra grannländer.

Fackföreningsrörelsen har sedan länge samarbetat i Norden. Vår gemensamma syn är att vi bäst hittar lösningar på framtida utmaningar genom att utveckla våra avtals- och arbetsmarknadsmodellerna parallellt med att vi utvecklar välfärdssamhället. Våra länder påminner mycket om varandra, både när det gäller utmaningar och möjligheter. Jag tror att vi även i framtiden är starkare tillsammans. Vi kan alltid ta lärdom av varandra.

Omvälvningar i arbetslivet är på gång och förändringen sker i snabb takt. Covid pandemin har ytterligare ökat på farten. Framför oss har vi stora utmaningar som medför stort omställningstryck på de nu existerande modellerna och trygghetssystemen. Vår gemensamma utmaning är att säkra oss om att medborgarna upplever omställningarna i arbetslivet som rättvisa. De måste också genomföras på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätta. Vi måste satsa på omställningsskyddet, det vill säga på de funktioner i samhället och inom arbetslivet som för individen möjliggör en flexibel omställning från en situation till en annan.

Vi kan alltid ta lärdom av varandra.

Nordiska Ministerrådets rapporter för projektet Framtiden arbetsliv behandlar dessa teman brett. Forskarna betonar att de existerande modellerna i Norden, så som avtals- och arbetsmarknadsmodellen och vårt välfärdssamhälle, redan nu erbjuder goda medel för att svara på framtidens utmaningar. Vi har att ge både varandra och omvärlden, genom att vidareutveckla dem. Vi har redan genom tidigare kriser lärt oss att avtalskulturen, samarbetsförmågan och samhällets starka stödsystem ger utomordentliga förutsättningar för att reagera mot yttre förändringar och för att skapa stabilitet.

Så som rapportens första slutsats visar, har vi på grund av befolkningens åldersstruktur inte råd att lämna någon utanför arbetslivet. Även i detta hänseende kan vi ta lärdom av varandra.

Rapportens tredje slutsats belyser dagsläget, där klyftan, mellan arbetskraven och arbetstagarens kompetens, bidrar till att ojämlikheten i våra samhällen växer. Vi måste motarbeta detta genom att satsa på arbetstagarnas kompetens och öka möjligheterna för kontinuerligt lärande. I Finland pågår en parlamentarisk reform av kontinuerligt lärande. Dess målsättning är att granska möjligheterna, för att med låg tröskel kunna uppdatera sin kompetens under arbetslivet, framför allt för de grupper som är underrepresenterade inom utbildningen. Som stöd för reformen inhämtar Finlands utbildningsministerium och den parlamentariska gruppen kunskap om utbildning, kompetens och arbetslivets behov i framtiden.

Bakgrunden till reformen är samma fenomen som beskrivs i Ministerrådets framtidsrapport. En stor del av de nya arbetsplatser som skapas i Norden kommer att förutsätta kunskaper på högskolenivå. STTK har redan länge poängterat att förhöjningen av utbildnings- och kompetensnivån bör gälla även personer i arbetsför ålder. Man bör kunna vidareutveckla sin kompetens under arbetslivet. Utbildningen bör ordnas på så att det inte krävs några långa frånvaron från arbetslivet och att det är möjligt att genomföra vid sidan av arbetet.

En stor del av vidareutbildningen sker i arbetslivet.

Alla nordiska länder har ett högklassigt utbildningssystem som på många sätt lyckats svara på den arbetsföra befolkningens utbildningsbehov. Omställningarna i arbetslivet lyfter dock fram helt nya utmaningar. För att lösa dessa måste förändringar ske såväl i utbildningssystemet som i tillgången till kontinuerligt lärande. Vidareutbildningen av personer i arbetslivet har inte varit lika planlagd som den övriga utbildningen.

En stor del av vidareutbildningen sker i arbetslivet. Att stärka arbetstagarnas kompetens förutsätter märkbara omställningar inom arbetslivet. Enligt forskning har kompetensutvecklingen samlats hos de redan tidigare utbildade. Vi är därför bekymrade för att en stor del av arbetstagarna lämnas utanför denna möjlighet till kompetensutveckling. Fackföreningarna har en stor uppgift i att belysa denna svaghet och att skapa en jämlik möjlighet för vidareutbildning för alla personalgrupper i alla åldrar.

De nordiska löntagarnas budskap till er ministrar och nyckelpersoner inom nordiskt samarbete är solklar. De nordiska länderna är små och öppna, för yttre förändringar känsliga ekonomier och samhällen. Vi måste även i framtiden försäkra oss om att medborgarna klarar sig genom förändringarna. En aktiv sysselsättningspolitik och ett starkt omställningsskydd förbättrar vår konkurrenskraft och vår sysselsättning. De stärker möjligheterna för våra medborgare, våra företag och våra samhällen att lyckas även i framtiden.

Antti Palola,
ordförande för STTK ry och ordförande för Nordens Fackliga Samorganisation NFS år 2021 

Senaste artiklarna

15.9.2021

Regeringen måste hålla sitt löfte och ingripa i diskriminering i arbetslivet på grund av graviditet och familjeledighet

16.8.2021

Organisationschefernas ställningstagande till Internationella klimatpanelens rapport och behovet av klimatåtgärder

9.6.2021

Alla måste ha möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling

4.6.2021

Den viktige streikeretten

27.5.2021

Nu är äntligen internationella arbetskonferensen igång

24.5.2021

Strejkrätt – en grundläggande rättighet i arbetslivet och en mänsklig rättighet

17.5.2021

FFC, Akava och STTK: Coronavaccinering ska räknas som avlönad arbetstid

7.5.2021

Europa måste satsa på arbetstagarnas kompetens