Internationella avtal
Beslut som påverkar Finland fattas allt oftare utanför våra gränser. Finland har varit medlem i Internationella arbetsorganisationen (ILO) sedan 1920 och har, liksom övriga nordiska länder, ratificerat flera av ILO:s konventioner och rekommendationer. Den finländska arbetslagstiftningen har under årtionden byggts på grundläggande principer från ILO:s konventioner, såsom arbetstagarskydd, föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt. Det är viktigt att ILO:s avtal fortsätter att följas i Finland.
Europeiska unionens framtid påverkar i stor utsträckning det finländska samhället, arbetslivet och ekonomin. Ur löntagarnas perspektiv har EU mycket att bidra med när det gäller utvecklingen av arbetsliv och sociala rättigheter samt som garant för stabilitet. Gemensam minimilagstiftning skapar en ekonomiskt, socialt och ekologiskt rättvis spelplan för den inre marknaden.
STTK bedriver internationellt samarbete med fokus på europeisk och regional intressebevakning, men även globalt. Internationellt samarbete säkerställer större genomslagskraft för våra centrala mål. Vi främjar arbetstagarnas rättigheter globalt via International Trade Union Confederation (ITUC) och i Europa via European Trade Union Confederation (ETUC).
Fackföreningsrörelsen har en central roll som främjare av grundläggande rättigheter både globalt och inom EU, även i EU:s kandidatländer. Genom att påverka frågor som är viktiga för arbetstagare i Europa utvecklar vi ett gott arbetsliv även globalt. En viktig del av STTK:s internationella arbete är deltagande i beredningen av EU-direktiv och avtal som rör arbetslivet.
Genom internationell påverkan strävar vi bland annat efter att utveckla EU-nivåns minimireglering för arbetslivet, förbättra dialogformerna mellan arbetsmarknadsparterna på EU-nivå samt främja fackföreningsrörelsens möjligheter att agera som försvarare av arbetstagarnas ställning. Mer om våra EU-mål hittar du här.
Arbetslagstiftning
Arbetslagstiftningen bereds genom trepartssamarbete, vilket innebär att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna samt staten deltar. Förutom arbetslagstiftningen definieras arbetstagarnas villkor bland annat genom kollektivavtal inom olika branscher.
Orpos regering har genomfört flera ändringar i arbetslagstiftningen som försvagar arbetstagarnas ställning i förhållande till arbetsgivarna. STTK har påpekat att trepartssamarbetet inte har genomförts på ett rättvist sätt vid dessa reformer.
Arbets- och tjänstekollektivavtal
Stark och stabil allmängiltighet och kollektivavtalssystemet är en fördel för det finländska avtalssamhället. Kollektivavtal är viktiga för löneutvecklingen, för att minska inkomstskillnader och för att förhindra lönedumpning. De garanterar minimivillkor för arbetstagare och möjliggör alltid bättre villkor genom lokala avtal.
Ett kollektivavtal är ett avtal mellan fackförbund och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om arbetsvillkor för en viss bransch eller arbetsgivare, såsom löner och arbetstider. Avtalsperioderna är vanligtvis 1–3 år och fastställs vid förhandlingarna.
STTK:s medlemsförbund förhandlar om allmängiltiga och företagsvisa arbets- och tjänstekollektivavtal. Kollektivavtal är ett effektivt sätt att utveckla arbetslivet, till exempel i fråga om jämställdhet och likabehandling. Utveckling av lönesystem baserade på arbetskrav och prestation är ett sätt att minska löneskillnader mellan könen. Dessutom kan avtalen innehålla lösningar som stöder en jämnare fördelning av omsorgsansvar.
Lokal förhandling
Lokal förhandling har varit ett diskussionsämne på arbetsmarknaden i flera år, och särskilt arbetsgivarna vill öka den. Lokal förhandling sker redan nu, och beroende på kollektivavtalet kan många frågor – till exempel arbetstider – förhandlas lokalt.
För att lokal förhandling ska lyckas krävs ömsesidigt förtroende och framför allt kompetens. Parterna måste vara överens om avtalets nödvändighet, och det får inte förekomma påtryckningar vid avtalets ingående.
Förtroendemän har en central roll vid lokala avtal. De fackförbund som förhandlar kollektivavtal har kunskap om den exakta tillämpningen av avtalen, och denna kunskap delas med förtroendemän genom utbildning. Förtroendemannautbildning är mångsidig och ger kunskap både om avtalsbestämmelser och om deltagande i förhandlingar.
STTK är positivt inställt till att främja lokal förhandling genom arbets- och tjänstekollektivavtal. Ökad lokal förhandling förutsätter att förtroendemännens förhandlingsposition och resurser stärks för att säkerställa en balanserad förhandlingssituation.