Stöd för löntagarnas köpkraft
Utvecklingen av löntagarnas köpkraft i Finland har varit svag sedan början av 2010-talet. Ekonomiska problem har lett till svag köpkraftsutveckling. Under de senaste åren har köpkraften ytterligare utmanats av levnadskostnadskrisen och internationella händelser.
Lönens köpkraft rasade historiskt under 2022–2023. För ekonomisk återhämtning är det avgörande att löntagare har råd att konsumera, eftersom privat konsumtion är den största posten i BNP.
STTK publicerar två gånger per år en köpkraftsöversikt.
Åtgärder för att stärka köpkraften
- Lönehöjningar måste vara tillräckligt höga jämfört med inflationen för att öka realinkomsterna.
- Arbetsgivarna bör ta en större del av lönebikostnaderna.
- Låg- och medelinkomsttagare bör stödjas via beskattningen.Indirekta skatter (t.ex. moms) får inte driva upp inflationen.
Beskattningen måste vara hållbar
Beskattning är ett effektivt verktyg för att balansera ekonomin och bromsa skuldsättningen. Det är också ett starkt styrmedel för samhällsförändring och önskade beteenden. Effektiv beskattning kräver kontinuerlig utvärdering och politisk vilja att genomföra förändringar.
En rättvis inkomstfördelning är ett viktigt värde för STTK. Stora inkomst- och förmögenhetsskillnader är ett hinder för tillväxt. En tillräckligt jämn fördelning säkerställer social rörlighet, ett jämlikt och rättvist samhälle samt en stabil företagsmiljö. Genom att hålla skattebasen bred kan skattesatserna förbli måttliga.
Beskattningen av arbete bör bättre stödja sysselsättning och arbetsgivande. Arbete ska alltid löna sig bättre än social trygghet. Dessa principer är välfärdsstatens grundpelare.
Åtgärder för att utveckla beskattningen
- Bibehåll den totala skattenivån på nordisk nivå för att trygga välfärdsstaten.
- Flytta skattebördan från arbete till kapitalinkomster och förmögenhet.
- Stärk beskattningens styrande effekt även om det minskar skattebasen.
- Ge välfärdsområden beskattningsrätt för att utveckla tjänster.
- Använd EU-beskattning för att ersätta medlemsavgifter och begränsa skattekonkurrens.
Åtgärder för att höja sysselsättningen
Den finländska välfärdsmodellen bygger på hög sysselsättning. Sysselsättningsgraden nådde en historiskt hög nivå år 2023, men har sjunkit något de senaste åren. Vi behöver åtgärder för att höja sysselsättningen.
Hög sysselsättning kräver aktiva satsningar på arbetskraftspolitik samt effektiva, välriktade och högkvalitativa sysselsättningstjänster. För grupper som har svårt att få arbete, såsom äldre, unga, invandrare och personer med nedsatt arbetsförmåga, behövs förstärkt personlig service. Resurserna för arbetskraftstjänster måste i Finland nå nordisk nivå.
I en snabbt föränderlig värld och ekonomi behövs bättre omställningsskydd för att påskynda återanställning efter uppsägningar. Internationell rekrytering bör ses som ett sätt att stödja sysselsättningen. Aktiv kontracyklisk finanspolitik förbättrar sysselsättningen både på kort och lång sikt.
Den växande mängden långtidsarbetslösa, särskilt bland unga, är oroande. Antalet långtidsarbetslösa i åldern 15–24 år har från 2007 till 2025 ökat mer än tiofaldigt. Arbetslöshet försämrar individens försörjningsmöjligheter och kan påverka psykiskt och fysiskt välbefinnande negativt.
Åtgärder för att höja sysselsättningen
- Aktiv kontracyklisk konjunkturpolitik
- Stöd för deltidsarbete
- Arbetskraftstjänster ska vara välriktade och effektiva
- Förbättrat omställningsskydd för uppsagda
- Ökad internationell rekryteringStöd för långtidsarbetslösa
Stärkande av livskraftspolitiken
Receptet för tillväxt är relativt enkelt: satsningar på kompetens, högkvalitativ utbildning, forsknings- och innovationspolitik samt höjd förädlingsgrad. Innovationer och nya arbetssätt kräver ett brett samarbete mellan högskolor, yrkesutbildning samt den offentliga och privata sektorn.
Arbetsproduktiviteten måste vara i toppklass i ett litet och avlägset land som Finland. Vår relativa fördel ligger i högteknologiska produkter som kräver innovation och produktutveckling.
Finland har betydande möjligheter inom den gröna omställningen. Produktion av ren energi skapar stora möjligheter att stärka energisjälvförsörjningen och samtidigt öka exporten av gröna produkter.
Kompetensutveckling är svaret på arbetskraftsbrist inom nya branscher, höjd förädlingsgrad inom industrin och för att hålla löntagare med i förändringen. Innovationer och produktutveckling uppstår inte av sig själva.
Åtgärder för att stärka livskraftspolitiken
- Effektivare industripolitik
- Utveckling av FoUI-politik och satsningar på tillgången till kompetent arbetskraft
- Åtgärder mot låg konkurrens inom konsumentnära branscher
- Förnyelse av statens ägarstrategi60 % av arbetsföra ska delta i vuxenutbildning årligen
- Satsningar på kompetens för den gröna omställningen
- Utvidgning av tjänsteexportens bransch- och produktutbudInvesteringar i infrastruktur
En rättvis grön omställning
Klimatförändringen har länge varit ett centralt tema i internationellt samarbete och politik, och dess betydelse kommer att öka. Den gröna omställningen leder till förändringar i ekonomi och arbetsliv och skapar nya möjligheter till investeringar och jobb.
För Finland innebär den gröna omställningen en möjlighet att ersätta en stor del av importen av fossil energi med export av nya produkter och tjänster. Detta kräver modiga politiska beslut och satsningar på kompetens.
Finland är världsledande inom produktion av ren och billig energi, vilket ger oss en konkurrensfördel som kan ligga till grund för en attraktiv investeringsmiljö.
För löntagare är rättvisan i den gröna omställningen avgörande. En rättvis omställning säkerställer att arbetstagare vid behov kan uppdatera sin kompetens för nya yrken, att kostnaderna inte blir oskäligt höga för någon grupp och att nyttorna fördelas så rättvist som möjligt.
Åtgärder för en rättvis grön omställning
- En heltäckande energistrategi och översyn av energibeskattningen
- Stöd och utveckling av arbetstagarnas kompetens
- Ökade satsningar på reglerkraft och energilagringInvesteringar i distributionsnät och laddinfrastruktur för tung trafik
- Ökade FoU-satsningar från samhälle och företag på smart energiinfrastruktur
- Ökad aktivitet i EU:s gemensamma energiregleringFördjupat nordiskt energisamarbete
Bekämpning av grå ekonomi
Grå ekonomi innebär ekonomisk verksamhet där lagstadgade skyldigheter, såsom skatter och socialavgifter, undviks eller felaktig information lämnas. En vanlig form är arbetsrelaterat utnyttjande, såsom underbetalning, vilket kan även innebära människohandel. I Finland har bekämpningen av grå ekonomi utvecklats sedan 1996 genom myndighetssamarbete och informationsutbyte. STTK deltar i programmets styrgrupp.
Svartarbete förekommer inom alla branscher men särskilt där många utländska arbetstagare är verksamma. Utländska arbetstagare känner inte alltid till sina rättigheter eller arbetsgivarens skyldigheter, vilket gör dem sårbara för utnyttjande. Skattenummer som används inom byggbranschen och på varv har visat sig vara ett effektivt sätt att förebygga skattefusk och grå ekonomi.
Skattenumret hjälper också till att bekämpa underbetalning och utnyttjande av utländska arbetstagare samt olaglig anställning. Systemet bör övervägas att utvidgas till andra riskbranscher, såsom service- och städbranschen, säsongsarbete, turism och transport, där risken för grå ekonomi och arbetsrelaterat utnyttjande är stor.
Åtgärder för att bekämpa grå ekonomi
- Förbättra informationsutbytet mellan myndigheter
- Genomföra ett åtgärdsprogram mot grå ekonomi och ekonomisk brottslighet
- Öka användningen av arbetstagarens skattenummer
- Utvidga skattenummersystemet till riskbranscher