Arbetsmarknadens centralorganisationer
Fackliga centralorganisationer representerar arbetstagarnas intressen och består av flera fackförbund. I Finland finns tre fackliga centralorganisationer: STTK, SAK och Akava. Dessa organisationer företräder sina medlemsförbund och driver deras intressen genom att påverka arbetslivets lagstiftning, avtal och samhälleligt beslutsfattande. STTK bevakar även arbetstagarnas intressen internationellt.
Arbetsgivarnas centralorganisationer är bland annat Finlands Näringsliv EK, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Statens arbetsmarknadsverk VTML och Kyrkans arbetsmarknadsverk KiT.
Förutom att påverka arbetslivet deltar arbetsmarknadsorganisationerna också i utvecklingen av socialskyddet. Utöver arbetslivets lagar och avtal förhandlar organisationerna bland annat om pensionsavtal och deltar i den trepartsförberedda lagstiftningen om pensioner.
Fackförbund
Fackförbundens uppgift är att bevaka arbetstagarnas intressen inom den bransch de representerar. Vid problem får arbetstagaren hjälp av en förtroendeman som utbildats av facket på arbetsplatsen eller via fackets medlemsservice.
Fackförbunden förhandlar om kollektivavtal, där man bland annat kommer överens om löneförhöjningar och andra minimivillkor i anställningen. Medlemmarna har möjlighet att påverka vilka frågor som tas upp i avtalsförhandlingarna. Fackförbunden ser till att etablerade förmåner, såsom semester och övertidsersättning, bevaras även i framtiden.
Fackets betydelse framträder särskilt när en medlem stöter på problem i arbetslivet. Medlemmen får hjälp av arbetsplatsens förtroendeman eller fackets medlemsservice. Facket kan också erbjuda rättshjälp vid behov.
Att tillhöra ett fackförbund och organisera sig är varje arbetstagares rätt och fördel.
Varför organisera sig?
Ju fler arbetstagare som är med i facket, desto bättre möjligheter har löntagarna att förhandla om löneförhöjningar och förbättra anställningsvillkoren. Organisationsgraden – alltså hur många löntagare som är med i facket – har samband med fungerande arbetsmarknader och samhällsstabilitet.
Medlemsantalet i fackförbund har minskat under de senaste årtiondena. Utvecklingen är oroande eftersom den direkt påverkar löntagarnas förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden. Även om organisationsgraden har sjunkit i Finland är den fortfarande hög i internationell jämförelse. Detta visar att gemensamma frågor, såsom att påverka arbetslivets lagstiftning, medlemsservice samt försvar av arbetstagarnas rättigheter och intressebevakning, fortfarande värderas och behövs.
Att organisera sig i ett fackförbund tryggar skäliga arbetsvillkor och hjälp om det uppstår tvister på arbetsplatsen. Få arbetstagare, särskilt unga, skulle ensamma kunna förhandla fram regelbundna löneförhöjningar, semesterpenning, betald föräldraledighet eller betald sjukledighet utan ett kollektivavtal som facket förhandlat fram och fackets stöd.
Att tillhöra ett fackförbund och organisera sig lönar sig, eftersom få klarar sig ensamma i arbetslivet.
Organisering har en enorm samhällelig betydelse. Genom att organisera dig tryggar du dina egna och gemensamma arbetsvillkor och möjligheten att påverka deras utveckling. Organisationsgraden påverkar både fackförbundens och centralorganisationernas legitimitet och förhandlingsstyrka.
Ett av STTK:s strategiska fokusområden är att tala för fackförbundens arbete och stärka avtalsmodellen. Vi är bekymrade över utvecklingen av organisationsgraden och arbetar aktivt för att höja den.