Enligt utredningen kan en förkortning av arbetstiden, om den genomförs på rätt sätt, stärka arbetstagarnas engagemang och organisationernas funktionsförmåga. Rapporten grundar sig på en internationell litteraturöversikt och intervjuer på finländska arbetsplatser.
– Det är inte säkert att det fungerar att bara mekaniskt förkorta arbetstiden, utan det behövs också ett nytt sätt att tänka kring arbetet och hur det organiseras. På välfungerande arbetsplatser kan det här rentav stärka arbetskulturen samt förbättra resultaten och kvaliteten i arbetet. En förkortning av arbetstiden som genomförs på ett lyckat sätt bidrar till att sålla bort onödiga uppgifter och lyfta fram också sådana problem på arbetsplatsen som man tidigare har skjutit åt sidan, säger forskaren Anna Kuokkanen.
Många arbetstagare upplever att pressen i arbetet och det övriga livet har ökat under de senaste åren.
– Psykiska störningar blev den vanligaste grunden för sjukdagpenning 2020, och är också den vanligaste orsaken till invalidpension. Kortare arbetstid skulle kunna bidra till att lindra arbetstagarnas utmaningar med att orka och därigenom minska de kostnader som arbetsoförmågan orsakar arbetsplatserna och samhället, säger Kuokkanen.
Ett alternativ i en belastande livssituation
Enligt STTK bör arbetstiden granskas mer flexibelt än i dag som ett verktyg för att utveckla arbetslivet på ett sätt som stöder arbetstagarnas välbefinnande. Målet med en förkortning av arbetstiden bör framför allt vara att stärka hälsan, orken och arbetsförmågan.
– Till exempel nattarbete ökar avsevärt hälsoriskerna för arbetstagare. Kortare arbetstid ger mer tid för återhämtning och minskar därmed de negativa konsekvenserna av nattarbete. Det stöder orken och kan förlänga arbetskarriärerna. Kortare arbetstid borde vara ett verkligt alternativ också i en belastande livssituation utan att det medför nackdelar för karriären, betonar Taina Vallander, direktör för samhällspolitik vid STTK.
Försök ger kunskap för framtidens arbetsliv
Diskussionen om en förkortning av arbetstiden har fastnat i en motsättning där arbetsgivarorganisationerna betonar en förlängning av arbetstiden och arbetstagarsidan en förkortning. Historiskt sett har arbetstiden dock förkortats i takt med att arbetsproduktiviteten har ökat.
– Det är svårt att se behoven av att utveckla arbetslivet om man sitter i sina skyttegravar. I Finland borde vi på större allvar än tidigare fundera på hurdant arbetsliv arbetstagarna önskar sig i framtiden. Sätten att arbeta måste utvecklas så att de bättre motsvarar dessa förväntningar. Försök inom olika sektorer skulle tillföra mer erfarenhetsbaserad kunskap till diskussionen, säger Vallander från STTK.
Arbetskarriärerna och livssituationerna är individuella, och därför borde också arbetstidslösningarna vara flexibla.
– Arbetsförmågan eller orken är inte noll eller hundra genom hela arbetskarriären. Vi behöver strukturer som möjliggör individuell flexibilitet i olika livssituationer. Målet bör vara lösningar som hjälper folk att må bättre i arbetet och orka längre i arbetslivet. Innovativa och flexibla arbetstidslösningar kan också vara en konkurrensfördel för arbetsgivare i konkurrensen om kompetenta arbetstagare, betonar Vallander.
Målet bör vara lösningar som hjälper folk att må bättre i arbetet och orka längre i arbetslivet.
Enligt Kuokkanen önskade de som intervjuades för rapporten att det skulle göras modigare försök på de finländska arbetsplatserna. Tidigare modeller för förkortad arbetstid kan ge värdefulla lärdomar inför framtiden.
– För att effekterna av en förkortning av arbetstiden ska vara positiva behövs planmässighet, god ledning och systematisk uppföljning av effekterna. Då kan man också förbereda sig på eventuella utmaningar, såsom skillnader i arbetets rytm. Det är lättare att lyckas om man gör personalen delaktig i arbetet med att skapa en fungerande modell, säger Kuokkanen.
Mer information:
Anna Kuokkanen, forskare (VTT), tfn 040 739 9391
Taina Vallander, direktör för samhällspolitik, STTK, tfn 040 1841 464