Vuxenutbildningen har alltid varit en viktig metod i anpassningen till strukturomvandlingar, men deltagandet i utbildningen har minskat i Finland. Enligt Petri Lempinen, utbildningspolitisk sakkunnig p\u00e5 STTK, b\u00e5dar utvecklingen inte gott f\u00f6r f\u00f6rl\u00e4ngningen av arbetskarri\u00e4rerna eller f\u00f6r \u00f6kandet av antalet arbetsplatser n\u00e4r automationen omv\u00e4lver servicen och industrin.<\/p>\n
–\u00a0\u00a0Kunnandet \u00e4r bra bland finl\u00e4ndare i arbetsf\u00f6r \u00e5lder, i medeltal till och med i v\u00e4rldstopp, men skillnaderna \u00e4r stora och det finns f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt m\u00e5nga som har svaga grundkunskaper. Skillnaderna mellan \u00e5ldersklasserna \u00e4r v\u00e4ldigt stora<\/p>\n
Kunnandet \u00e4r betydligt s\u00e4mre bland personer \u00f6ver 40 \u00e5r j\u00e4mf\u00f6rt med de yngre \u00e5rskullarna. Skillnaderna syns s\u00e5v\u00e4l i siffer- och l\u00e4skunskaperna som i probleml\u00f6sning d\u00e4r informationsteknologi till\u00e4mpas. Bland vuxna har 10 procent svaga l\u00e4skunskaper, och lika m\u00e5nga har svaga sifferkunskaper. Uppskattningsvis har upp till 300\u00a0000 personer problem med grundkunskaperna, s\u00e4ger Lempinen.<\/p>\n
–\u00a0\u00a0Uppskattningsvis 650\u00a0000 finl\u00e4ndare har problem med anv\u00e4ndandet av informationsteknologi. \u00d6ver 70 procent av dem \u00e4r \u00f6ver 50-\u00e5ringar och de har s\u00e4mre utbildning \u00e4n befolkningen i medeltal.<\/p>\n
Vuxenutbildningen stampar p\u00e5 samma st\u00e4lle som f\u00f6r 25 \u00e5r sedan<\/b><\/p>\n
\u00c5rligen deltar h\u00e4lften av alla 18\u2013 64-\u00e5riga finl\u00e4ndare i vuxenutbildning. Antalet utbildningsdagar har \u00e4nd\u00e5 minskat till samma niv\u00e5 som \u00e5r 1990. Deltagandet i utbildningar ligger i Finland under EU-l\u00e4ndernas medeltal och sl\u00e4par efter andra nordiska l\u00e4nder och Storbritannien.<\/p>\n
–\u00a0\u00a0Topp\u00e5ren f\u00f6r vuxenutbildningen verkar ligga bakom. Under topp\u00e5ret anv\u00e4ndes i medeltal 12,6 dagar per deltagare i vuxenutbildning, medan motsvarande siffra \u00e5r 2012 var endast 8,9 dagar. F\u00f6rs\u00e4mringen \u00e4r dramatisk, s\u00e4ger Lempinen.<\/p>\n
–\u00a0 En f\u00f6rklaring till det h\u00e4r \u00e4r att arbetsgivarna \u00e4ndrat p\u00e5 utbildningsutbudet. Ist\u00e4llet f\u00f6r utbildning \u00e4r handledning i arbetet, introduktion och deltagande i seminarier vanligare s\u00e4tt att utveckla kunnandet i m\u00e5nga f\u00f6retag. De mest betydande orsakerna till att delta i vuxenutbildning \u00e4r alltj\u00e4mt yrkesm\u00e4ssiga, men ocks\u00e5 500\u00a0000 vuxna studerar f\u00f6r att sj\u00e4lv ha gl\u00e4dje av det. Av dem \u00e4r st\u00f6rsta delen kvinnor.<\/p>\n
N\u00e4stan 60 procent av f\u00f6retagen drog nytta av evenemang i utvecklandet av yrkeskunskaperna och siffran \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g upp\u00e5t. Det h\u00e4r \u00e4r ett popul\u00e4rt s\u00e4tt att utbilda s\u00e4rskilt ledningen och tj\u00e4nstem\u00e4n. Personalutbildningen i f\u00f6retagen \u00f6verg\u00e5r allt oftare till webben och man drar nytta av de m\u00f6jligheter som informationsteknologin erbjuder.<\/p>\n
Att deltagandet i personalutbildningar och antalet utbildningsdagar minskat syns ocks\u00e5 bland medlemmarna i STTK:s medlemsf\u00f6rbund. Antalet utbildningsdagar var 5,7 \u00e5r 2002 och endast 4,1 \u00e5r 2012.<\/p>\n
–\u00a0Samtidigt \u00e4r behovet av att utveckla och uppdatera kunnandet p\u00e5 arbetsplatserna skriande. N\u00e4rmare en tredjedel av l\u00f6ntagarna (31 procent) upplever att deras utbildning inte motsvarar den utbildning som arbetet kr\u00e4ver. Av l\u00f6ntagarna ans\u00e5g 14 procent att de hade f\u00f6r l\u00e5g utbildning i f\u00f6rh\u00e5llande till de krav som arbetet st\u00e4llde. Det positiva var att l\u00e4s- och sifferkunskaperna verkar ha mer betydelse i arbetslivet mer \u00e4n den formella utbildningen, konstaterar Lempinen.<\/p>\n
Vuxenutbildningen i siffror \u00e5r 2012:<\/p>\n