<\/p>\n\n\n\n
Beslut som p\u00e5verkar Finland fattas allt oftare utanf\u00f6r v\u00e5ra gr\u00e4nser. Finland har varit medlem i Internationella arbetsorganisationen (ILO) sedan 1920 och har, liksom \u00f6vriga nordiska l\u00e4nder, ratificerat flera av ILO:s konventioner och rekommendationer. Den finl\u00e4ndska arbetslagstiftningen har under \u00e5rtionden byggts p\u00e5 grundl\u00e4ggande principer fr\u00e5n ILO:s konventioner, s\u00e5som arbetstagarskydd, f\u00f6reningsfrihet och kollektiv f\u00f6rhandlingsr\u00e4tt. Det \u00e4r viktigt att ILO:s avtal forts\u00e4tter att f\u00f6ljas i Finland.<\/p>\n\n\n\n
Europeiska unionens framtid p\u00e5verkar i stor utstr\u00e4ckning det finl\u00e4ndska samh\u00e4llet, arbetslivet och ekonomin. Ur l\u00f6ntagarnas perspektiv har EU mycket att bidra med n\u00e4r det g\u00e4ller utvecklingen av arbetsliv och sociala r\u00e4ttigheter samt som garant f\u00f6r stabilitet. Gemensam minimilagstiftning skapar en ekonomiskt, socialt och ekologiskt r\u00e4ttvis spelplan f\u00f6r den inre marknaden.<\/p>\n\n\n\n
STTK bedriver internationellt samarbete med fokus p\u00e5 europeisk och regional intressebevakning, men \u00e4ven globalt. Internationellt samarbete s\u00e4kerst\u00e4ller st\u00f6rre genomslagskraft f\u00f6r v\u00e5ra centrala m\u00e5l. Vi fr\u00e4mjar arbetstagarnas r\u00e4ttigheter globalt via International Trade Union Confederation (ITUC) och i Europa via European Trade Union Confederation (ETUC).<\/p>\n\n\n\n
Fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen har en central roll som fr\u00e4mjare av grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter b\u00e5de globalt och inom EU, \u00e4ven i EU:s kandidatl\u00e4nder. Genom att p\u00e5verka fr\u00e5gor som \u00e4r viktiga f\u00f6r arbetstagare i Europa utvecklar vi ett gott arbetsliv \u00e4ven globalt. En viktig del av STTK:s internationella arbete \u00e4r deltagande i beredningen av EU-direktiv och avtal som r\u00f6r arbetslivet.<\/p>\n\n\n\n
Genom internationell p\u00e5verkan str\u00e4var vi bland annat efter att utveckla EU-niv\u00e5ns minimireglering f\u00f6r arbetslivet, f\u00f6rb\u00e4ttra dialogformerna mellan arbetsmarknadsparterna p\u00e5 EU-niv\u00e5 samt fr\u00e4mja fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens m\u00f6jligheter att agera som f\u00f6rsvarare av arbetstagarnas st\u00e4llning. Mer om v\u00e5ra EU-m\u00e5l hittar du h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
Arbetslagstiftningen bereds genom trepartssamarbete, vilket inneb\u00e4r att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna samt staten deltar. F\u00f6rutom arbetslagstiftningen definieras arbetstagarnas villkor bland annat genom kollektivavtal inom olika branscher.<\/p>\n\n\n\n
Orpos regering har genomf\u00f6rt flera \u00e4ndringar i arbetslagstiftningen som f\u00f6rsvagar arbetstagarnas st\u00e4llning i f\u00f6rh\u00e5llande till arbetsgivarna. STTK har p\u00e5pekat att trepartssamarbetet inte har genomf\u00f6rts p\u00e5 ett r\u00e4ttvist s\u00e4tt vid dessa reformer.<\/p>\n\n\n\n
Stark och stabil allm\u00e4ngiltighet och kollektivavtalssystemet \u00e4r en f\u00f6rdel f\u00f6r det finl\u00e4ndska avtals\u00adsamh\u00e4llet. Kollektivavtal \u00e4r viktiga f\u00f6r l\u00f6neutvecklingen, f\u00f6r att minska inkomstskillnader och f\u00f6r att f\u00f6rhindra l\u00f6nedumpning. De garanterar minimivillkor f\u00f6r arbetstagare och m\u00f6jligg\u00f6r alltid b\u00e4ttre villkor genom lokala avtal.<\/p>\n\n\n\n
Ett kollektivavtal \u00e4r ett avtal mellan fackf\u00f6rbund och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om arbetsvillkor f\u00f6r en viss bransch eller arbetsgivare, s\u00e5som l\u00f6ner och arbetstider. Avtalsperioderna \u00e4r vanligtvis 1\u20133 \u00e5r och fastst\u00e4lls vid f\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n\n\n\n
STTK:s medlemsf\u00f6rbund f\u00f6rhandlar om allm\u00e4ngiltiga och f\u00f6retagsvisa arbets- och tj\u00e4nstekollektivavtal. Kollektivavtal \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att utveckla arbetslivet, till exempel i fr\u00e5ga om j\u00e4mst\u00e4lldhet och likabehandling. Utveckling av l\u00f6nesystem baserade p\u00e5 arbetskrav och prestation \u00e4r ett s\u00e4tt att minska l\u00f6neskillnader mellan k\u00f6nen. Dessutom kan avtalen inneh\u00e5lla l\u00f6sningar som st\u00f6der en j\u00e4mnare f\u00f6rdelning av omsorgsansvar.<\/p>\n\n\n\n
Lokal f\u00f6rhandling har varit ett diskussions\u00e4mne p\u00e5 arbetsmarknaden i flera \u00e5r, och s\u00e4rskilt arbetsgivarna vill \u00f6ka den. Lokal f\u00f6rhandling sker redan nu, och beroende p\u00e5 kollektivavtalet kan m\u00e5nga fr\u00e5gor \u2013 till exempel arbetstider \u2013 f\u00f6rhandlas lokalt.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att lokal f\u00f6rhandling ska lyckas kr\u00e4vs \u00f6msesidigt f\u00f6rtroende och framf\u00f6r allt kompetens. Parterna m\u00e5ste vara \u00f6verens om avtalets n\u00f6dv\u00e4ndighet, och det f\u00e5r inte f\u00f6rekomma p\u00e5tryckningar vid avtalets ing\u00e5ende.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rtroendem\u00e4n har en central roll vid lokala avtal. De fackf\u00f6rbund som f\u00f6rhandlar kollektivavtal har kunskap om den exakta till\u00e4mpningen av avtalen, och denna kunskap delas med f\u00f6rtroendem\u00e4n genom utbildning. F\u00f6rtroendemannautbildning \u00e4r m\u00e5ngsidig och ger kunskap b\u00e5de om avtalsbest\u00e4mmelser och om deltagande i f\u00f6rhandlingar.<\/p>\n\n\n\n
STTK \u00e4r positivt inst\u00e4llt till att fr\u00e4mja lokal f\u00f6rhandling genom arbets- och tj\u00e4nstekollektivavtal. \u00d6kad lokal f\u00f6rhandling f\u00f6ruts\u00e4tter att f\u00f6rtroendem\u00e4nnens f\u00f6rhandlingsposition och resurser st\u00e4rks f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en balanserad f\u00f6rhandlingssituation.<\/p>\n\n\n\n