Utvecklingen av l\u00f6ntagarnas k\u00f6pkraft i Finland har varit svag sedan b\u00f6rjan av 2010-talet. Ekonomiska problem har lett till svag k\u00f6pkraftsutveckling. Under de senaste \u00e5ren har k\u00f6pkraften ytterligare utmanats av levnadskostnadskrisen och internationella h\u00e4ndelser.<\/p>\n\n\n\n
L\u00f6nens k\u00f6pkraft rasade historiskt under 2022\u20132023. F\u00f6r ekonomisk \u00e5terh\u00e4mtning \u00e4r det avg\u00f6rande att l\u00f6ntagare har r\u00e5d att konsumera, eftersom privat konsumtion \u00e4r den st\u00f6rsta posten i BNP.<\/p>\n\n\n\n
STTK publicerar tv\u00e5 g\u00e5nger per \u00e5r en k\u00f6pkrafts\u00f6versikt.<\/p>\n\n\n\n
Beskattning \u00e4r ett effektivt verktyg f\u00f6r att balansera ekonomin och bromsa skulds\u00e4ttningen. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett starkt styrmedel f\u00f6r samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring och \u00f6nskade beteenden. Effektiv beskattning kr\u00e4ver kontinuerlig utv\u00e4rdering och politisk vilja att genomf\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n
En r\u00e4ttvis inkomstf\u00f6rdelning \u00e4r ett viktigt v\u00e4rde f\u00f6r STTK. Stora inkomst- och f\u00f6rm\u00f6genhetsskillnader \u00e4r ett hinder f\u00f6r tillv\u00e4xt. En tillr\u00e4ckligt j\u00e4mn f\u00f6rdelning s\u00e4kerst\u00e4ller social r\u00f6rlighet, ett j\u00e4mlikt och r\u00e4ttvist samh\u00e4lle samt en stabil f\u00f6retagsmilj\u00f6. Genom att h\u00e5lla skattebasen bred kan skattesatserna f\u00f6rbli m\u00e5ttliga.<\/p>\n\n\n\n
Beskattningen av arbete b\u00f6r b\u00e4ttre st\u00f6dja syssels\u00e4ttning och arbetsgivande. Arbete ska alltid l\u00f6na sig b\u00e4ttre \u00e4n social trygghet. Dessa principer \u00e4r v\u00e4lf\u00e4rdsstatens grundpelare.<\/p>\n\n\n\n
Den finl\u00e4ndska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen bygger p\u00e5 h\u00f6g syssels\u00e4ttning. Syssels\u00e4ttningsgraden n\u00e5dde en historiskt h\u00f6g niv\u00e5 \u00e5r 2023, men har sjunkit n\u00e5got de senaste \u00e5ren. Vi beh\u00f6ver \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att h\u00f6ja syssels\u00e4ttningen.<\/p>\n\n\n\n
H\u00f6g syssels\u00e4ttning kr\u00e4ver aktiva satsningar p\u00e5 arbetskraftspolitik samt effektiva, v\u00e4lriktade och h\u00f6gkvalitativa syssels\u00e4ttningstj\u00e4nster. F\u00f6r grupper som har sv\u00e5rt att f\u00e5 arbete, s\u00e5som \u00e4ldre, unga, invandrare och personer med nedsatt arbetsf\u00f6rm\u00e5ga, beh\u00f6vs f\u00f6rst\u00e4rkt personlig service. Resurserna f\u00f6r arbetskraftstj\u00e4nster m\u00e5ste i Finland n\u00e5 nordisk niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
I en snabbt f\u00f6r\u00e4nderlig v\u00e4rld och ekonomi beh\u00f6vs b\u00e4ttre omst\u00e4llningsskydd f\u00f6r att p\u00e5skynda \u00e5teranst\u00e4llning efter upps\u00e4gningar. Internationell rekrytering b\u00f6r ses som ett s\u00e4tt att st\u00f6dja syssels\u00e4ttningen. Aktiv kontracyklisk finanspolitik f\u00f6rb\u00e4ttrar syssels\u00e4ttningen b\u00e5de p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt.<\/p>\n\n\n\n
Den v\u00e4xande m\u00e4ngden l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa, s\u00e4rskilt bland unga, \u00e4r oroande. Antalet l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa i \u00e5ldern 15\u201324 \u00e5r har fr\u00e5n 2007 till 2025 \u00f6kat mer \u00e4n tiofaldigt. Arbetsl\u00f6shet f\u00f6rs\u00e4mrar individens f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter och kan p\u00e5verka psykiskt och fysiskt v\u00e4lbefinnande negativt.<\/p>\n\n\n\n
Receptet f\u00f6r tillv\u00e4xt \u00e4r relativt enkelt: satsningar p\u00e5 kompetens, h\u00f6gkvalitativ utbildning, forsknings- och innovationspolitik samt h\u00f6jd f\u00f6r\u00e4dlingsgrad. Innovationer och nya arbetss\u00e4tt kr\u00e4ver ett brett samarbete mellan h\u00f6gskolor, yrkesutbildning samt den offentliga och privata sektorn.<\/p>\n\n\n\n
Arbetsproduktiviteten m\u00e5ste vara i toppklass i ett litet och avl\u00e4gset land som Finland. V\u00e5r relativa f\u00f6rdel ligger i h\u00f6gteknologiska produkter som kr\u00e4ver innovation och produktutveckling.<\/p>\n\n\n\n
Finland har betydande m\u00f6jligheter inom den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Produktion av ren energi skapar stora m\u00f6jligheter att st\u00e4rka energisj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningen och samtidigt \u00f6ka exporten av gr\u00f6na produkter.<\/p>\n\n\n\n
Kompetensutveckling \u00e4r svaret p\u00e5 arbetskraftsbrist inom nya branscher, h\u00f6jd f\u00f6r\u00e4dlingsgrad inom industrin och f\u00f6r att h\u00e5lla l\u00f6ntagare med i f\u00f6r\u00e4ndringen. Innovationer och produktutveckling uppst\u00e5r inte av sig sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n
Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen har l\u00e4nge varit ett centralt tema i internationellt samarbete och politik, och dess betydelse kommer att \u00f6ka. Den gr\u00f6na omst\u00e4llningen leder till f\u00f6r\u00e4ndringar i ekonomi och arbetsliv och skapar nya m\u00f6jligheter till investeringar och jobb.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r Finland inneb\u00e4r den gr\u00f6na omst\u00e4llningen en m\u00f6jlighet att ers\u00e4tta en stor del av importen av fossil energi med export av nya produkter och tj\u00e4nster. Detta kr\u00e4ver modiga politiska beslut och satsningar p\u00e5 kompetens.<\/p>\n\n\n\n
Finland \u00e4r v\u00e4rldsledande inom produktion av ren och billig energi, vilket ger oss en konkurrensf\u00f6rdel som kan ligga till grund f\u00f6r en attraktiv investeringsmilj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r l\u00f6ntagare \u00e4r r\u00e4ttvisan i den gr\u00f6na omst\u00e4llningen avg\u00f6rande. En r\u00e4ttvis omst\u00e4llning s\u00e4kerst\u00e4ller att arbetstagare vid behov kan uppdatera sin kompetens f\u00f6r nya yrken, att kostnaderna inte blir osk\u00e4ligt h\u00f6ga f\u00f6r n\u00e5gon grupp och att nyttorna f\u00f6rdelas s\u00e5 r\u00e4ttvist som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n
Gr\u00e5 ekonomi inneb\u00e4r ekonomisk verksamhet d\u00e4r lagstadgade skyldigheter, s\u00e5som skatter och socialavgifter, undviks eller felaktig information l\u00e4mnas. En vanlig form \u00e4r arbetsrelaterat utnyttjande, s\u00e5som underbetalning, vilket kan \u00e4ven inneb\u00e4ra m\u00e4nniskohandel. I Finland har bek\u00e4mpningen av gr\u00e5 ekonomi utvecklats sedan 1996 genom myndighetssamarbete och informationsutbyte. STTK deltar i programmets styrgrupp.<\/p>\n\n\n\n
Svartarbete f\u00f6rekommer inom alla branscher men s\u00e4rskilt d\u00e4r m\u00e5nga utl\u00e4ndska arbetstagare \u00e4r verksamma. Utl\u00e4ndska arbetstagare k\u00e4nner inte alltid till sina r\u00e4ttigheter eller arbetsgivarens skyldigheter, vilket g\u00f6r dem s\u00e5rbara f\u00f6r utnyttjande. Skattenummer som anv\u00e4nds inom byggbranschen och p\u00e5 varv har visat sig vara ett effektivt s\u00e4tt att f\u00f6rebygga skattefusk och gr\u00e5 ekonomi.<\/p>\n\n\n\n
Skattenumret hj\u00e4lper ocks\u00e5 till att bek\u00e4mpa underbetalning och utnyttjande av utl\u00e4ndska arbetstagare samt olaglig anst\u00e4llning. Systemet b\u00f6r \u00f6verv\u00e4gas att utvidgas till andra riskbranscher, s\u00e5som service- och st\u00e4dbranschen, s\u00e4songsarbete, turism och transport, d\u00e4r risken f\u00f6r gr\u00e5 ekonomi och arbetsrelaterat utnyttjande \u00e4r stor.<\/p>\n\n\n\n