Undervisnings- och kulturministeriet har i sitt material till regeringsförhandlarna föreslagit att terminsavgifterna för internationella studerande vore heltäckande, vilket i praktiken skulle innebära en betydande höjning av avgifterna för de studerande. Enligt UKM:s bedömning skulle ändringen minska antalet studerande från länder utanför EU/EES med 43 procent.
Vi är mycket besvikna över UKM:s förslag och anser att det är katastrofalt för Finlands långsiktiga arbete att internationalisera högskoleutbildningen. UKM:s förslag står i direkt strid med bland annat riktlinjerna i högskolornas program för hållbar tillväxt och färdplanen för utbildnings- och arbetsrelaterad invandring.
I sin motivering framhåller UKM att ändringen till heltäckande terminsavgifter kunde genomföras genom att slopa de terminsavgiftsskyldiga i finansieringsmodellen, vilket skulle ”frigöra 83 072 miljoner euro för utbildning av finländska studerande”. I motiveringen ställs i praktiken å ena sidan finansiering av nybörjarplatser för finländska studerande och å andra sidan förutsättningarna för internationalisering av högskoleutbildningen mot varandra. Det här är kortsiktig politik såväl i fråga om att höja utbildningsnivån som i att stärka den offentliga ekonomin. Ett hållbart sätt att höja utbildningsnivån är att finansiera nybörjarplatserna fullt ut genom att öka basfinansieringen för högskoleutbildningen, inte genom att försvaga Finlands internationaliseringsmål, vilket heltäckande terminsavgifter oundvikligen skulle leda till.
Att minska antalet utländska studerande med 43 procent står i direkt strid mot både UKM:s egna mål och den befolkningspolitik som hela det finländska samhället behöver. De studerande är experter, som länderna redan för närvarande tävlar om och som Finland behöver både för att åtgärda kompetensbristen och hållbarhetsunderskottet samt för att stärka den offentliga ekonomin. Sysselsättningen av utländska studerande i Finland måste stödjas exempelvis genom att öka möjligheterna att lära sig de inhemska språken redan under utbildningen.
Det är besynnerligt att UKM i sin motivering betonar att överföringen av finansiering från utländska studerande skulle leda till en ökning av arbetskraften, även om ministeriet samtidigt i högskolornas program för hållbar tillväxt betonar att Finlands befolkning utan nettoinvandring kommer att minska med 150 000 personer fram till 2030. Målet att höja sysselsättningsgraden till 75 procent har varit just den centrala orsaken till att man strävat efter att tredubbla antalet nya utländska examensstuderande till 15 000 studerande fram till 2030. En helomvändning från att öka antalet utländska studerande till en politik som leder till att antalet minskar strider mot såväl högskolornas som mot Finlands intressen på lång sikt.
Högskoleutbildningen är i grunden internationell och för närvarande styr den offentliga finansieringen internationaliseringen av examina. Att slopa internationella examina i högskolornas finansieringsmodell skulle leda till att högskolorna förlorar sin motivering att satsa på rekrytering, utbildning och integration av internationella studerande. Det borde gå i motsatt riktning: vi borde reserveras tillräckligt med resurser för utbildning och integration av internationella experter för att Finland ska kunna säkerställa deras möjligheter att bli en fullvärdig del av Finlands arbetsmarknad och samhälle. Att Finlands framtid är beroende av denna utveckling har också i stor utsträckning identifierats.
FSF
SAMOK
STTK
STTK-Studenter
YKA
Fackförbundet Pro
Tradenom Studenter
Akava-Studenter
Forskarförbundet
Natur-, miljö- och skogsvetareförbundet Loimu
Mer info: Riina Nousiainen p. 050 310 6056
Katariina Sahlberg | 15.5.2023