STTK:s styrelse: Om företagshälsovården försämras leder det till ett försäkringsbaserat system

Över två miljoner arbetstagare omfattas av företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar. År 2022 uppgick antalet besök inom företagshälsovården till sammanlagt mer än sex miljoner. 

STTK:s styrelse betonar att alla som arbetar har rätt till den lagstadgade företagshälsovården och att den här grundläggande principen inte får förstöras. 
– Syftet med företagshälsovården är att arbetsmiljön ska vara hälsosam och trygg samt att man ska kunna förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och upprätthålla och främja arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga. Företagshälsovården är i bästa fall en viktig partner för arbetsplatserna när det handlar om att utveckla arbetsförhållandena, arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet. Om företagshälsovården börjar urholkas, får vi samtidigt säga adjö till arbetstagarnas funktionsförmåga och därmed till längre arbetskarriärer, betonar ordförande Antti Palola

Om företagshälsovården försämras innebär det enligt STTK:s styrelse att vi sannolikt i allt större utsträckning övergår till ett försäkringsbaserat system. 
– Det är bara den privata hälsobusinessen, de som är förmögna och de som har det väl ställt i arbetslivet som skulle vinna på det. Det skulle inte vara rättvist, påpekar Palola. 

Företagshälsovården måste utvecklas 

När kostnadstrycket på den offentliga hälso- och sjukvården ökar har det antytts att de pengar som arbetsgivarna investerar i hälsovården kunde ställas till den offentliga sektorns förfogande. STTK:s styrelse anser att den här möjligheten måste granskas kritiskt. 
– Hur kunde man ålägga arbetsgivarna att investera sina egna pengar i den offentliga hälso- och sjukvården? Och vem ska då sköta de arbetstagare som inte längre har någon företagshälsovård, undrar Palola. 

STTK:s styrelse betonar att man inte borde slå sönder ett system som fungerar. 
– Social- och hälsovården inom den offentliga sektorn fungerar inte på önskat sätt för närvarande. Problem är bland annat tillgången till vård, de allt längre vårdköerna och bristen på personal. Genom att försvaga företagshälsovården skulle man ytterligare öka trycket på de offentliga tjänsterna. 

Den offentliga sektorn kan inte heller i nuläget erbjuda sådan kompetens gällande arbetsförmåga som företagshälsovården besitter. Den offentliga hälso- och sjukvården har inte heller kontakt till arbetsplatserna och därmed inte information om förhållandena på arbetsplatserna eller möjlighet att påverka dessa. Det stöd individerna behöver med arbetsförmågan och det stöd arbetsplatserna behöver för att utveckla arbetsförhållandena skulle utebli, konstaterar Palola.

STTK:s styrelse betonar att företagshälsovården måste utvecklas och att den måste kunna svara på de problem som finns när arbetslivet förändras. 
– Tidigare låg till exempel sjukdomar i stöd- och rörelseorganen högt uppe i statistiken över orsaker till arbetsoförmåga, men i dag är psykisk ohälsa framträdande. Företagshälsovården måste följa sin tid, vara förutseende och utvecklas när det gäller utmaningarna i arbetslivet. 

Mer information: ordförande Antti Palola p. 040 509 6030