Möjliggör eller hindrar den offentliga sektorn tillväxten?

Storleken på Finlands offentliga sektor har debatterats livligt under de senaste månaderna. Det har frågats om den offentliga sektorn blivit för stor under de senaste åren, vilka uppgifter som den offentliga sektorn borde ha och åt vilket håll den borde utvecklas.

De offentliga utgifterna var i Finland sammanlagt 109 miljarder euro år 2012. De största utgifterna var:

  • Socialskyddet 47,7 md e, av vilka största sektorerna var:
    Ålderdom 22,6 md e (+8,5)
    Sjukdom och funktionsnedsättning 9,2 md e
    Barn och familj 6,6 md e
  • Hälsovård 15,7 md
  • Allmän offentlig förvaltning 14,3 md
  • Utbildning 12,2 md e
  • Främjandet av näringslivet 9,3 md e

Den offentliga sektorn har i Finland vuxit under en längre tidsperiod, precis som i de övriga nordiska länderna. Det här är en typisk utveckling i västländer där välfärden ökat och andelen tjänster vuxit kraftigt.

Den offentliga sektorn växer också i och med att det är lågkonjunktur. Så var det på 1990-talet och även efter år 2008. Det här har delvis att göra med att BNP-tillväxten blir långsammare eller till och med avtar. Samtidigt ökar en del offentliga utgifter, så som arbetslöshetsutgifterna.

Andelen av arbetskraften som är anställd inom den offentliga sektorn har inte ökat på en lång tid, utan har hållits på samma nivå i redan 20 år. Andelen kommunanställda har ökat samtidigt som andelen statsanställda minskat. Det här beror delvis på ändrad uppgiftsfördelning.

Har Finland då en alltför stor offentlig sektor? Är den internationellt sett stor?

Jämförelsen försvåras av att den offentliga sektorns uppgifter varierar mellan länderna. Å andra sidan ligger en lågkonjunktur bakom ökningen av de offentliga utgifterna, och djupet av lågkonjunkturen varierar mellan länderna.

Finlands offentliga sektor har ändå konstaterats vara effektiv i flera internationella jämförelser. Även den nordiska modellen anses allmänt vara rätt så resultatrik eftersom den kombinerar ekonomisk effektivitet med rättvisa. På grund av det här kombineras stor bruttonationalprodukt med social kohesion och socialt kapital.

En god förvaltning, medborgarnas trygghet och fungerande offentliga tjänster skapar stabilitet och tillit för samhällets verksamhet. En fungerande offentlig sektor kräver ändå att den ekonomiska tillväxtgrunden stärks och att sysselsättningen höjs. Ökningen av de offentliga utgifterna bör också stävjas genom att förbättra produktiviteten och verkningsfullheten och genom förnyade verksamhetsformer. Det är viktigt att dessa frågor och den offentliga sektorns uppgifter och omfattningen diskuteras.

Senaste artiklarna

20.3.2024

STTK:s styrelse: Sysselsättningen och produktiviteten ska stödjas genom att utveckla arbetslivet, inte genom disciplinpolitik

19.2.2024

Arbetsnedläggelse för farttygsbesättning i Ålands förbindelsefartygstrafik

14.2.2024

STTK:s Palola: Finland bör förbinda sig till att utveckla arbetstagarnas välbefinnande och ekonomiska stabilitet i EU

1.2.2024

FFC och STTK: Tusentals finländare säger STOP till regeringens planer på att försvaga arbetslivet och välfärden

22.1.2024

Tillkomsten av en arbetsmarknadsmodell förutsätter en rättvis förhandlingsprocess

15.1.2024

FFC och STTK bjuder in till demonstration mot regeringens försämringar

22.11.2023

NFS uttryckte oro över inskränkningar i arbetstagarnas rättigheter i Finland

15.11.2023

Strejkvarsel gällande åländska förbindelsefartygstrafiken, som drivs av EW Finland Oy och Kalbåda Shipping Oy fungerar som arbetsgivare