MISSION

STTK tryggar framtiden och ger livskvalitet

VISION

STTK är en intressant och respekterad modern intressebevakare

VÄRDEN

STTKs värden är öppenhet, jämlikhet och jämställdhet, fördomsfrihet och att bry sig om
 

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSOMGIVNINGEN

Den ekonomiska krisen

Redan i slutet av senaste år förändrades den störning på finansmarknaden, som startat på bostadsmarknaden i Förenta Staterna, till en global finanskris och en djup recension. I bakgrunden för recensionen finns de obalanser som redan under flere år har existerat i världsekonomin. Bl.a. har Kina och andra snabbt framväxande ekonomier finansierat konsumtionen i de västliga industrinationerna såsom i t.ex. Förenta Staterna.

I år minskar ekonomierna i alla större ekonomiska områden med några procent; USA, EU och Japan. I de framväxande ekonomierna Kina och Indien mattas tillväxten av men fortsätter även i år på en nivå om cirka fem procent. Detta räcker dock inte för att de skall kunna fungera som tillväxtlok för hela världsekonomin, som i år i beräknas i genomsnitt minska med cirka 1 ½ procent. På grund av skuldproblemen förväntar man sig inte att världsekonomin skall återhämta sig snabbt. Förväntningarna om en återhämtning i världsekonomin har flyttats fram till år 2010 och återhämtningen förväntas vara långsam när den i sinom tid börjar. 

I år minskar den finländska ekonomin med över 5 procent. Exporten och investeringarna minskar kraftigt och den eftersom konsumenterna är försiktiga minskar även den privata konsumtionen något. Arbetslösheten ökar från senaste års 6 ½ till cirka 9 procent i år. Samma försämring fortsätter även följande år då arbetslösheten ökar till 10 procent. År 2010 beräknas den ekonomiska tillväxten i Finland stanna vid ungefär ½ procent.

Finlands samhällsekonomi är exportberoende och därför påverkas återhämtningen av vår samhällsekonomi av det hur den internationella ekonomin utvecklas. Bland de indikatorer (företagen, konsumenterna) som förutspår utvecklingen av den finländska ekonomin har det de senaste tiderna skett en stabilisering. Detta stöder tanken att vi lämnat det största produktionsraset bakom oss. I dagens läge ser det dock ut som om Finland först år 2011 kommer upp på ett stabilare tillväxtspår, eller efter att de centrala exportländernas ekonomier har återhämtat sig.
 

LÅNGSIKTIGA MEGATRENDER

Globaliseringen

Förändringarna i den internationella arbetsfördelningen och den teknologiska utvecklingen forcerar starkt minskningen av de geografiska och nationalstatliga gränsernas betydelse. Samtidigt ser man tydligare än hitintills att utvecklingen differentieras. Samtidigt som tillväxten i de industrialiserade länderna efter recensionen kommer att vara långsam utvecklas Kina och Indien allt klarare till världsekonomins lokomotiv. De framväxande industriländerna kommer allt oftare ut på världsmarknaden med egna produkter. Produktionen och företagsverksamheten kommer fortsättningsvis att placera sig på platser som är bäst lämpade för respektive situation, något som betonar Asiens och Syd-Amerikas betydelse parallellt med Förenta Staterna och Europa.

Strukturomvandlingen i ekonomin skapar kreativ förstörelse. I Finland förlorar vi årligen cirka 200 000 arbetsplatser. Denna siffra växer långsamt. Vi skapar lika många – ja t.o.m. lite fler – nya arbetsplatser varje år.

Världshandeln med tjänster växer snabbt, vilket vi kan se i en ökning av utbudet i Finland. Omorganiseringen av produktionen och företagen fortsätter och blir t.o.m. allt vanligare. Det blir även vanligare att man flyttar tjänstemannaarbeten till länder med billigare arbetskraft. Att byta yrke och arbetsplats blir ännu vanligare än idag med ökad rörligheten på arbetsmarknaden som resultat.

Tillgång på energi, brist på livsmedel och klimatförändringen är exempel på världsomspännande problem som förutsätter att man  starkare politiskt styr globaliseringen. En osund företagspolitik, ökning av ojämlikheten, sociala problem, bristen på livsmedel och hunger, brotten mot de mänskliga rättigheterna, miljöproblemen och förändringar i råvarupriserna kan skapa oroligheter och försvaga tillväxten på olika håll i världen.

Man påverkar i större grad genom medborgaraktivitet och medborgarorganisationer. Valdeltagandet har minskat i Finland och det kan leda till demokratiproblem. Samtidigt förstärker den nya kommunikationsteknologin medborgarsamhället bl.a. genom att skapa möjligheter att kontrollera företagens verksamhet. Detta kan styra det hur företagen utvecklar sina värden. Det etiska medvetandet växer och leder till att medborgarorganisationernas och konsumenternas ställning förstärks.

I framtiden kommer den internationella fackföreningsrörelsen att förbättra samarbetet och klarlägga arbetsfördelningen. Fackföreningsrörelsen kommer precis som medborgarrörelserna att i allt högre grad utnyttja alla de möjligheter som den nya kommunikationsteknologin erbjuder i sin information och i erfarenhetsutbytet samt i fastställandet av mål. Den fackliga rörelsen, konsumentrörelsen och medborgarorganisationerna främjar i samarbete arbetstagarnas rättigheter, de mänskliga rättigheterna och en ansvarsfull konsumtion. Den fackliga rörelsens medlemsutveckling går både nationellt och internationellt över på en tillväxtbana.

Den europeiska unionen

EUs nya fördrag träder troligen ikraft före slutet av år 2009. Fördraget ger EU en starkare utvecklingsbas. Fördraget förstärker parlamentets formella ställning. Parlamentets politiska styrkeförhållanden får därmed en större betydelse än tidigare. Fördraget förstärker EUs social bas och förstärker arbetsmarknadsorganisationernas ställning i och med att den sociala dialogen erkänns som ett officiellt avtalsförfarande inom EU.

Den protektionism som i och med den ekonomiska krisen förstärks försvagar EUs beslutsförmåga. Inre kriser kan försvaga EUs politiska trovärdighet. Under den kommande finansieringsperioden kommer budgetberedningen att vara en tvistefråga.
EU fortsätter att smälta den stora utvidgningen. Det är svårt att samtidigt nå politisk enighet om Lissabonmålen och komma överens om en enhetlig globaliseringsstrategi. Även i Europa konkurerar staterna och regionerna med företags- och innovationsmiljöer. EUs sammanhållningsstrategi är inte tillräckligt stark. Detta leder till att man skapar lågprisområden som konkurrerar med arbetets pris, anställningsvillkor och beskattningen.

Ett socialt Europa och tjänsternas rörlighet utvecklas steg för steg i Unionen. Svårigheterna i ekonomin utmanar den sociala utvecklingen. Vid sidan om Unionens lagstiftning framskrider den öppna samordningen. Fackföreningsrörelsens och medborgarorganisationernas möjligheter att påverka förbättras, och leder även tack vare en gemensam samordning och ett djupare informationsbyte till resultat. I det nationella påverkningsarbetet har man nytta av andra medlemsländers erfarenheter av socialt skydd och arbetslivsutveckling. Sålunda framskrider det sociala Europa även genom arbete på den nationella nivån.

EUs politik för den inre marknaden gynnar arbetsgivarna mer än löntagarna och det att man betonar tjänsternas fria rörlighet utmanar oss att försvara arbetstagarnas rättigheter.

Harmonisering av skattepolitiken har avstannat samtidigt som euroområdet fortsätter att utvidgas. Medlemsländerna förhåller sig mer kritiskt till kollektiva arbetstagarrättigheter än tidigare och konkurrerar om arbetsplatser med andra medlemsländer. Risken är att lönerna sänks, anställningstryggheten försämras och att kollektiva intressebevakningsrättigheter såsom och konflikträtten begränsas.

Närområdena

Rysslands ekonomiska, politiska och sociala betydelse är stor för både Finland och EU. Vi ser inte tecken på att de mänskliga rättigheterna och demokratin skulle förbättras i Ryssland. Den ekonomiska krisen kan märkbart minska medborgarnas tillfredställelse med makthavarna.

Trots den internationella påtryckningen har Vitrysslands demokratiutveckling varit anspråkslös. På många olika sätt håller man på att avveckla isoleringen av Vitryssland från det internationella samarbetet. Av den internationella arbetsorganisationens (ILO) 12 rekommendationer till Vitrysslands regering har landet enbart verkställt några och man utövar påtryckning på arbetarna för att de skall lämna de fria fackföreningarna. Den fria fackföreningsrörelsen har mindre än 10 000 medlemmar medan det av Lukasjenko kontrollerade facket har cirka fyra miljoner medlemmar.

I de baltiska länderna har demokratin och ekonomin utvecklats snabbt efter självständigheten och EU-medlemskapet. Från och med början av 1990-talet har den fackliga organiseringen minskat i Estland och Litauen till under och i Lettland till litet över 10 procent. Till följd av den ekonomiska krisen har levnadsförhållandena i dessa länder snabbt försämrats och fackets medlemsantal minskat ytterligare. Det sociala skyddet har varit på en anspråkslös nivå och som en följd av de ekonomiska problemen kommer skyddet att försämras ytterligare. Man skär även ned lönerna utan förhandlingar.

Klimat och energi

Klimatförändringen framträder i politiken på olika sätt. Å ena sidan behöver vi beslut som bromsar upp uppvärmningen. Å andra sidan behöver vi åtgärder som anpassar oss till klimatförändringen. Klimatförändringen och förhöjningen av energipriset förändrar grundelementen i det västliga välfärdssamhället. Konsumtions-, trafik- och boendepolitiken upplever de största förändringarna på 50 år. Det blir dyrare att producera varor och produktionen flyttar närmare konsumtionen. Det är även sannolikt att vi får högre matpriser.

Behovet av förnybara energiformer och energiöverföring möjliggör innovationer och utveckling av ny teknologi samt utvecklingen av nya produktionsbranscher. Man kommer även framledes att utnyttja kol som energikälla p.g.a. tillräckliga kolreserver, men energipriserna kommer att höjas kraftigt till följd av att koldioxidutsläppen elimineras ur produktionen.
Bekämpande av klimatförändringen kommer att höja energipriserna och försämrar därmed den energitunga industrins verksamhetsmöjligheter. Ur facklig synvinkel är den prisförhöjning som energibeskattningen skapar en inkomstfördelningsfråga och den strukturomvandlingen som klimatförändringen förorsakar en utbildnings- och förändringstrygghetsfråga. Samtidigt är det uppenbart att klimatförändringen skapar nya arbetsplatser. Satsningar på forskning och utveckling skapar troligen snabba resultat.

Strukturomvandlingen i den finländska ekonomin

Det är oklart hur länge den ekonomiska recensionen fortsätter. Den kommer dock att ha en stor inverkan på den offentliga ekonomin, som kommer att övergå från överskott till underskott. Detta begränsar den offentliga sektorns framtida verksamhetsmöjligheter. Den offentliga ekonomins roll förstärks och dess betydelse särskilt som lindrare av depressioner och påskyndare av näringslivets strukturförnyelse förstärks.

Den industriella sektorn fortsätter att minska i Finland. Tjänsterna får en starkare roll som upprätthållare av sysselsättningsnivån. Tjänsterna ökar även inom den industriella produktionen. Den offentliga sektorns roll som producent av tjänster minskar medan dess roll som övervakare av olika rättigheter förstärks. Uppkomsten av tjänster ökar antalet samarbetsmodeller mellan den offentliga och den privata sektorn. Detta leder till att gränsen mellan den offentliga och den privata sektorn fördunklas. Man kommer att grunde fler småföretag.

Ägandet kommer att fortsätta att internationaliseras. De industriella investeringarna kommer att betona effektiverad kapacitet och omläggning av produktion. Tjänsterna och industriproduktionen förnyas som en följd av att hårdare energieffektivitet, favorisering av förnybara energiformer samt energistandarder och utsläppshandel främjar nya innovationer.  Investeringarna i det mänskliga kapitalet ökar. I och med strukturomvandlingen i ekonomin ökar kompetenskraven i alla arbetsuppgifter.

Befolkningen åldras

Den relativa andelen äldre och pensionerade ökar och tillgången på yrkeskunnig arbetskraft försämras inom alla branscher. Detta skapar konkurrens om kompetent arbetskraft, mindre arbetsplatslojalitet och även å andra sidan utflaggning av arbetsplatser. Man försöker öka arbetsrelaterad invandring.

I Europa kommer befolkningens medelålder att höjas snabbast i Finland under de närmaste 20 åren. Ett större behov av hälso- och vårdtjänster och en ökning av pensionskostnaderna leder till en hårdare beskattning. Det att försörjningsrelationen försämras förutsätter att produktiviteten och arbetseffektiviteten ökar och att arbetskarriärerna förlängs.

Åldrandet är därför en utmaning, men även en möjlighet, eftersom Finland som första land utvecklar och tar i bruk de samhälleliga innovationer med vilka man svarar på åldrandet.
 

SVAGA SIGNALER

• Man kommer att uppskatta fritiden mer medan anknytningen till arbetet och arbetslivet försvagas.
• Antalet personer med invandrarbakgrund ökar. Arbetsplatserna blir mer mångkulturella samtidigt som rasismen blir mer synlig.
   

STRATEGISKA MÅL

• Tjänstemännen är framgångsrika och mår väl i en värld och arbetsmiljö i förändring

• Fackföreningsrörelsen är nationellt och internationellt en inflytelserik aktör

• Medlemmarna har rätt och möjlighet att delta i och att påverka samhällsförändringen

• Tjänstemannarörelsens samarbete och inre enighet förstärks till en effektiv samhällskraft.